Etableringslotsarnas uppgift har varit att hjälpa nyanlända invandrare in på arbetsmarknaden. Men nu vill regeringen dra ned på antalet lotsar och på sikt avskaffa systemet. Det förväntas spara 100 miljoner kronor nästa år, 400 miljoner kronor 2016, 690 miljoner kronor 2017 och 590 miljoner kronor 2018 enligt budgetpropositionen. 

Bakgrunden till beslutet är att systemet inte anses vara effektivt. Enligt en rapport från Riksrevisionen har lotsarna inte tillräckligt arbetsmarknadsfokus. Deras uppdrag har också varit för brett.

Etableringslotsreformen startade i december 2010. Målet var att deltagarna skulle få ett arbete eller komma in på en eftergymnasial utbildning inom två år. Läkarförbundet valde som första fackförbund att bli etableringslots till nyanlända läkare.

– Vi vill förkorta och förbättra vägen till en svensk legitimation, sa Joel Hellstrand, internationell samordnare på Läkarförbundet, till Läkartidningen inför starten. 

Ett annat syfte från förbundets sida var att upptäcka hinder på vägen till en svensk legitimation och komma med förslag på lösningar. 

Totalt har sex läkare deltagit. Samtliga är utbildade utanför EU/EES och har fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl. 

– Genom de här projektet har vi valt att följa några få läkare på djupet. Det gör att vi kan ge mer kvalificerat stöd till en betydligt större grupp och komma med konstruktiva förslag till myndigheter och regeringen för hur vägen till legitimation för denna grupp läkare kan förbättras, säger Joel Hellstrand.

Han har träffat läkarna två-tre gånger i månaden för att ge dem stöd, planera inför kommande kunskapsprov, hjälpa dem att söka kompletteringsutbildning eller ta kontakt med arbetsgivare. 

Läkarförbundets roll som etableringslots var dock tidsbegränsad och projektet avslutades i april i år. Alla utom en läkare har fått praktikplats genom förbundet. När projektet redovisades i slutet av förra året hade alla utom en antingen en anställning, deltog i yrkesanpassad språkundervisning eller kompletterande högskoleutbildning.

Men Joel Hellstrand ser även flera problem med systemet och håller med Riksrevisionen.

– Nästan alla lotsföretag som startade var väldigt breda. Då är det svårt att ge kvalificerat stöd till särskilda yrkesgrupper.

När det gäller läkare som är utbildade utanför EU tycker han dessutom att tidsgränsen på två år är alldeles för kort.

– I genomsnitt tar det fyra år för en läkare som är utbildad utanför EU att få en svensk legitimation. Lotsen kan man ha som längst i två år och det är svårt att hinna komma in på arbetsmarknaden på så kort tid, säger han.

Erfarenheterna av projektet är framför allt att en yrkesinriktad, verksamhetsförlagd språkutbildning och en praktikplats har stor betydelse. Det senare är enligt Joel Hellstrand avgörande för möjligheterna att få en provtjänstgöringsplats, komma in på kompletteringsutbildning eller klara Socialstyrelsens medicinska prov.

Han tror mer på specialiserade arbetsförmedlare som arbetar med avgränsade yrkesgrupper, som till exempel läkare – än etableringslotsar. Som Läkartidningen tidigare har berättat vill Läkarförbundet att Arbetsförmedlingens projekt Nationell matchning som riktar sig till nyanlända läkare ska bli permanent.

– Det tycker jag är en viktigare åtgärd än lotsarna för läkare.