Vägen in på den svenska arbetsmarknaden för läkare från tredjeland är lång och komplicerad, med en rad moment – som kunskapsprov, språkutbildning och provtjänstgöring – som måste klaras av. Enligt Riksrevisionen tar det tre år för en specialist och sex år för en icke-specialist som utbildat sig utanför EU att skaffa svensk legitimation.

Ett skäl till att det ser ut så kan vara att läkare ofta nedprioriteras av arbetsförmedlare, eftersom den låga arbetslösheten bland läkare gör att man antar att det är lätt för utländska läkare att etablera sig. Ett annat skäl kan vara att man saknar kunskaper om branschens särskilda villkor.

– Det blir svårt att ge ett kvalificerat stöd om man som arbetsförmedlare ska vara expert på samtliga yrken. Särskilt när det gäller reglerade yrken som läkare, med speciella krav, säger Joel Hellstrand, internationell samordnare på Läkarförbundet.

Men sedan tre år pågår ett EU-finansierat projekt, Nationell matchning, som syftar till att matcha kompetensen hos utländska akademiker med behoven på den svenska arbetsmarknaden. Särskilda arbetsförmedlare har fokuserat på läkare och andra reglerade yrkesgrupper i hälso- och sjukvården. De har skaffat kunskap om legitimationsprocessen och vad som gäller vid praktik och auskultation och de har byggt upp kontaktnät till Socialstyrelsen, arbetsgivare, språkutbildare och fackförbund.

Läkarna har varit inskrivna i projektet från sex månader upp till maximalt ett år. Enligt siffror från Nationell matchning har 56 av de 111 läkare som varit med fått någon form av anställning. Av de övriga har många kommit några steg närmare ett jobb, exempelvis genom att de fått möjlighet att auskultera hos en vårdgivare eller gå en språkkurs speciellt inriktad på journalföring och dokumentation, säger Rebecca Karlsson, utredare på Nationell matchning.

– Om man inte är klar med sina språkstudier och inte påbörjat utbildningen för det medicinska kunskapsprovet är chansen att få arbete inom sex månader i princip obefintlig. Men vi har inte gjort någon skillnad utan försökt hjälpa alla, inte bara räkna pinnar, säger Rebecca Karlsson.

Joel Hellstrand säger att Läkarförbundets erfarenheter av projektet är väldigt goda.

– När vi talar med läkare i vår medlemsrådgivning märker vi att man får ett bättre stöd och att man får praktikplats tidigare. Vi ser också i kontakter med de handläggare på Arbetsförmedlingen som är knutna till Nationell matchning att de kan göra en betydligt bättre insats än andra handläggare. De har upparbetat ett nätverk av arbetsgivare och har kunnat anvisa praktikplatser.

Projektet avslutas dock vid årsskiftet och nu befarar fack och arbetsgivare att kompetensen och erfarenheterna ska gå förlorade. I ett gemensamt brev till Arbetsförmedlingens generaldirektör önskar Läkarförbundet, SKL samt personalcheferna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne därför att en motsvarande funktion som Nationell matchning etableras permanent. »Detta är av största vikt både ur läkarnas och arbetsgivarnas perspektiv«, skriver de och påminner om att Riksrevisionen räknat ut att för varje månad som vägen in på arbetsmarknaden för en läkare kortas ned sparar samhället 42 000 kronor.

Joel Hellstrand menar att det vore en illa vald tidpunkt att lägga ned verksamheten just nu med tanke på flyktingströmmarna.

– Många av dem som flyr från Syrien är högutbildade och en stor andel är läkare.