I Socialstyrelsens nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder, som kom 2011, är fysisk aktivitet ett av huvudområdena. Alla vuxna rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan, om det gäller vardagsmotion, eller minst 75 minuter i veckan om det gäller mer intensiv träning. Personer som inte når upp till denna nivå ska få möjlighet till ett rådgivande samtal där de erbjuds FaR (fysisk aktivitet på recept) eller en stegräknare, samt uppföljning.

Men hur ska sjukvården hitta de patienter som är otillräckligt fysiskt aktiva? Detta är ju inget som man traditionellt brukar fråga om eller journalföra på ett strukturerat sätt. Så hur ska man ställa frågorna, och kan man lita på svaren?

Som stöd för samtalen skickade Socialstyrelsen med tre så kallade indikatorfrågor. I alla tre får patienten uppskatta hur mycket hen rör sig under en vecka, men frågorna är formulerade på olika sätt. Läkaren eller vårdgivaren väljer själv vilken fråga man vill använda.

Ingen visste dock om frågorna är likvärdiga eller om någon av dem ger en mer rättvisande bild. Därför gav Socialstyrelsen i uppdrag åt en forskargrupp vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, att validera frågorna. Gruppen leds av professor Mats Börjesson och lektor Lena Kallings.

– Det är svårt att ställa frågor om fysisk aktivitet. Men det är viktigt att vi i sjukvården kan hitta de mest inaktiva, säger Mats Börjesson.

För valideringen använde forskarna fyra studier som genomförts vid GIH. I samtliga fanns alla de tre frågeformuleringarna med, tillsammans med objektiva mått på fysisk aktivitet från accelerometer. Även objektiva mått på fysisk prestationsförmåga och blodprov användes. Sammanlagt omfattade studierna drygt 700 personer.

Resultatet av valideringen offentliggörs på en konferens som Socialstyrelsen arrangerar den 27 november.

I alla tre frågeformuleringarna frågar man efter aktivitetsmängd per vecka, men på olika sätt. I den första finns fasta svarsalternativ med tidskategorier (se ruta), i den andra är svaret öppet, och i den tredje fyller man i ett veckoschema.

Valideringen visar att det finns en klar vinnare, säger Mats Börjesson:

– Formuleringen med fasta svarsalternativ är klart bättre än de två andra. Svaren stämmer bättre med kondition och rörelsemått från accelerometri, och de är också mer korrelerade till prestationsförmåga och värdena för triglycerider, kolesterol, glukos och andra kardiovaskulära riskfaktorer.

– Den här frågan ger bäst samstämmighet med hur mycket folk verkligen rör sig, och med olika funktionsmått och riskfaktorer för hälsan. Den är helt enkelt det bästa alternativet.

De senaste åren har det kommit flera studier som visar att stillasittande är en egen, oberoende riskfaktor vid sidan av otillräcklig fysisk aktivitet. Socialstyrelsen ville ha en fråga även om detta, och GIH-forskarna testade tidigare använda frågor och en nyutvecklad fråga.

– Vi utvecklade en ny fråga baserad på tidigare studier och som liknade den om fysisk aktivitet – även denna med fasta svarsalternativ, berättar Lena Kallings.

En risk när människor ska svara på frågor om sitt eget beteende är att de försöker framstå i en mer positiv dager – i detta fall som mer fysiskt aktiva och mindre stillasittande än i verkligheten. Fenomenet kallas »social önskvärdhet«, och innebär att den som svarar överrapporterar vad samhället anser vara goda beteenden och underrapporterar dåliga.

Mats Börjesson bekräftar att detta gäller även med deras frågor:

– Ställer man frågorna generellt får man en överskattning av fysisk aktivitet. Men frågorna räcker bra för att dela in befolkningen i olika aktivitetsgrupper, och för att hitta de som har störst sjukdomsrisk.

GIH-forskarna rekommenderar en fråga om fysisk aktivitet och en om stillasittande. Hur rekommendationen kommer att slå igenom beror bland annat på Socialstyrelsen och landstingen.

– Implementeringen är inte vårt uppdrag, säger Lena Kallings. Om ett landsting har arbetat in sig på en fråga, tycker jag de kan fortsätta ett tag till innan de byter. Men många landsting väntar på svar från oss för att kunna sätta igång.

På Karolinska sjukhuset har en studie påbörjats där alla patienter får frågor om levnadsvanor, bland annat fysisk aktivitet, när de läggs in. Studien har börjat på kardiologen och ska framöver utökas till fler kliniker.

 

Fysisk aktivitet

Det här är den bästa frågan om fysisk aktivitet, enligt GIH-forskarna. Frågan består av två delar, och i varje del väljer man en kategori.

Del 1. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport?

0 minuter / Ingen tid

Mindre än 30 minuter

30–60 minuter (0,5–1 timme)

60–90 minuter (1–1,5 timmar)

90–120 minuter (1,5–2 timmar)

Mer än 120 minuter (2 timmar) 

Del 2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången).

0 minuter / Ingen tid

Mindre än 30 minuter

30–60 minuter (0,5–1 timme)

60–90 minuter (1–1,5 timmar)

90–150 minuter (1,5–2,5 timmar)

150–300 minuter (2,5–5 timmar)

Mer än 300 minuter (5 timmar)

Stillasittande

Det här är den bästa frågan om stillasittande, enligt GIH-forskarna. Man väljer en kategori.

Hur mycket sitter du under ett normalt dygn om man räknar bort sömn?

Så gott som hela dagen

13–15 timmar

10–12 timmar

7–9 timmar

4–6 timmar

1–3 timmar

Aldrig