Nyttoeffekter som trots allt sätts i samband med kosttilläggen inskränker sig till förstärkning av handgreppsstyrka samt en »förändring av kroppsvikt« hos de äldre.

SBU-rapporten gäller en sammanställning av internationell och svensk forskning om vilka effekter kosttillägg har på äldre personer (70 år och äldre) som är undernärda eller som tillhör en grupp med ökad risk för undernäring. Kosttillägg innehåller fett, kolhydrater och protein i olika proportioner och kallas ibland för näringsdryck. Kosttilläggbör inte förväxlas med kosttillskott som främst består av vitaminer och mineraler.

I studierna som analyserades – oklart hur många – fick studiegrupperna kosttillägg utöver »vanlig mat«, och kontrollgrupperna endast »vanlig mat«. Målsättningen var att mäta eventuella förändringar mellan grupperna i fråga om t ex funktionsförmåga, kroppsvikt och kroppssammansättning, livskvalitet, biverkningar och besvär, proteinintag samt överlevnad.

Kosttillägg tycks inte påverka parametrarna fettfri kroppsmassa och överlevnad. Det vetenskapliga underlaget i studierna är otillräckligt för att visa effekt på ADL-förmåga (aktiviteter i dagligt liv), muskelstyrka i benen, gånghastighet på plan mark och i trappa, BMI, fysisk aktivitet, total proteinintag, total energiintag samt generell livskvalitet.

Bakgrunden till SBU-rapporten är att undernäring bland äldre är ganska vanligt. Enligt Socialstyrelsens skrift »Näring för god vård och omsorg« är 10–35 procent av äldre på äldreboenden och 20–40 procent av dem inlagda på sjukhus undernärda. Hanteringen av kosttillägg skiljer sig mellan landstingen och kommunerna, och en nationell översyn av användning och subventionering av kosttillägg vore önskvärd, enligt SBU:s rapport.