Satsningen har varit lyckad. Totalt sett har antibiotikaförskrivningen minskat med 15 procent i landet. För Västra Götalandsregionen, som lyckats bäst av alla 21 landsting, har förskrivningen gått ned med hela 20 procent.

Alla landsting har klarat målen som sattes upp i och med satsningen – att minska antibiotikaförskrivningen genom att bland annat arbeta med att öka följsamheten till lokala behandlingsrekommendationer. Det har framför allt skett via landstingens lokala Stramagrupper och genom att låta läkarna få ta del av sin personliga antibiotikaförskrivning.

Målet att minska antibiotikaförskrivningen till 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare uppnåddes däremot inte. Men Västerbotten ligger mycket nära målet med 261 antibiotikarecept per 1 000 invånare. Jämtland är också nära nivån, där skrivs 272 antibiotikarecept ut.

Totalt sett har förskrivningarna minskat från 382 antibiotikarecepet per 1 000 invånare och år i landstingen, till 325 recept.

Förutom att mindre antibiotika skrivs ut, har det även skett en förändring när det gäller vilken sorts antibiotika som patienterna får. Enligt Folkhälsomyndigheten tyder det på en ökad följsamhet till behandlingsrekommendationerna. En brist som myndigheten noterar är dock att det fortfarande saknas system som kan koppla ihop antibiotikaförskrivningen med diagnoser i många landsting.

Under måndagen presenterades även färsk statistik över antibiotikaresistensens utveckling i Europa. Ökad resistens mot kolistin är särskilt oroande enligt Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC.

I morgon, tisdagen den 18 november, är det dags för den årligt återkommande Europeiska antibiotikadagen. Då kommer en ny handlingsplan mot antibiotikaresistensen att presenteras. Arbetet – som sker på uppdrag av regeringen – leds av Socialstyrelsen och Jordbruksverket men ett flertal andra berörda myndigheter deltar också.