Under ett tiotal år har bemanningsföretaget byggt upp en egen databas som innehåller detaljerade uppgifter om läkare, sjuksköterskor, vårdgivare, ersättningar och inbokade uppdrag. 

Där finns bland annat uppgifter (såsom som namn, specialistkompetens, direktnummer, personliga e-postadresser, läkares meritförteckningar, bevis på läkarlegitimation, löner) om 100 000 registrerade läkare och sjuksköterskor och 9 600 vårdgivare.

För att komma åt databasen krävs personlig inloggning. För en tid sedan sade några anställda, som arbetede med läkarbemanning, upp sig och startade i samma veva ett konkurrerande bolag. Två månader efter starten lämnade de in ett anbud till ett landsting där de uppgav sig ha «en stor bas med namn, kontaktuppgifter och övrig information om hundratals legitimerade läkare med specialistkompetens inom allmänmedicin«.

Bemanningsföretaget misstänker att de före detta anställda olovligen kopierat uppgifter ur databasen, och har låtit göra en oberoende teknisk undersökning av tjänstedatorer och telefoner som de tidigare anställda använt. Företaget som gjort utredningen bedömer att det föreligger starka indikationer på att kopiering har skett.

Nyligen lämnade bemanningsföretagets juridiska ombud in en ansökan till tingsrätten för att få tillstånd att göra en så kallad intrångsundersökning (se faktaruta). Tingsrätten utfärdade ett tillstånd, och i förra veckan undersökte Kronofogdemyndigheten konkurrentens lokaler för att säkra eventuella bevis.

Intrångsundersökning 

Åtgärden innebär att en rättighetshavare i ett civilrättsligt förfarande kan begära att det görs en undersökning för att säkra bevis hos någon som på goda grunder misstänks ha gjort ett intrång i en immateriell rättighet. Beslutet fattas av en allmän domstol och verkställs av Kronofogdemyndigheten.

Avsikten är att även att undersökningen ska kunna fungera som en förberedande åtgärd om sökanden avser att föra talan om skadestånd och/eller att intrångsföremål ska förstöras.

Ett beslut får bara meddelas om skälen för åtgärden uppväger de men som åtgärden innebär för den som drabbas.

Källa: Kronofogdemyndigheten och Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.