Myndigheten för vårdanalys ska på regeringens uppdrag följa vilken effekt den nya patientlagen får när det gäller att stärka patientens ställning i vården. Nu presenteras en lägesbild av situationen före införandet, där man bland annat tillfrågat 9 000 patienter och 550 verksamhetschefer.
Den dystra bild som tonar fram i svaren är att vården har haft svårt att leva upp till de skyldigheter man redan hade innan lagen infördes. Tre patienter av tio upplever inte att de är delaktiga i valet av behandling, och två av tio får sällan eller aldrig information om vad de ska vara uppmärksamma på när de kommer hem. Var fjärde saknar en fast läkarkontakt trots att de önskar en sådan. Vad gäller tillgänglighet rapporterar patienterna längre väntetider än vad som anges i SKL:s väntetidsdatabas.
Frågan är om patientlagen kan bli en kraft som driver på utvecklingen. Verksamhetschefer har enligt Vårdanalys en avgörande roll för implementeringen. Undersökningen visar att verksamhetscheferna anser att de har bra kännedom om sina skyldigheter enligt lagen men saknar regler och direktiv för hur dessa ska omsättas i praktiken. De prioriterar dessutom många andra frågor betydligt högre i förbättringsarbetet, som patientsäkerhet, ansvarsfördelning och tillfredsställelse bland medarbetare. Vårdanalys menar att landstingen därför kan behöva lyfta frågan högre upp på agendan.
När det gäller rätten att fritt välja utförare i öppenvården, en av de centrala delarna i lagen, är landstingen osäkra på hur lagen kommer att påverka patientströmmarna och anser inte att dagens administrativa system räcker till för att hjälpa patienter att söka vård i andra landsting.
