Utredningens slutbetänkande är på cirka 1 200 sidor, och det är en parlamentarisk utredning där representanter för alla åtta riksdagspartier har deltagit. Sju av partierna står bakom betänkandet, medan Vänsterpartiets representant reserverar sig mot ett antal förslag.
Förhandsspekulationerna har framför allt handlat om vad som skulle hända med den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, alltså den som i dag innebär att man inte får vara sjukskriven med sjukpenning mer än 2,5 år i sträck.
Nu föreslår utredningen att den bortre tidsgränsen tas bort – dock inte förrän ett nytt system där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samarbetar om tidiga insatser finns på plats. I stället för en bortre tidsgräns ska Försäkringskassan minst en gång i halvåret kontrollera den sjukskrivnes arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov.
I ett särskilt yttrande skriver Allianspartiernas representanter att de egentligen hade velat ställa fler villkor för att ta bort tidsgränsen, medan representanterna för S och MP skriver att de egentligen hade velat ta bort gränsen direkt. Men i denna fråga segrade kompromissviljan.
Drygt 90 000 personer har hittills nått den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, fastslår utredningen, och konstaterar att detta betyder att onödigt många sjukfall når tidsgränserna, utan att ha fått det stöd de behöver.
I betänkandet uttrycker utredningen stor oro över att sjuktalet ökar och för att sjukskrivningstiderna blir längre. Här behövs tidiga insatser, och hälso- och sjukvården kan spela en avgörande roll, anser utredningen. Man pekar bland annat på att flera landsting på senare år har gjort framgångsrikt utvecklingsarbete, för att minska långtidssjukskrivningarna och stödja återgång i arbete.
Sjukvården ska oftare kunna ta kontakt med arbetsgivaren – med patientens tillstånd – redan på ett tidigt stadium av sjukdomen. Detta för att ge råd om hur arbetsgivaren kan medverka till återgång i arbete.
För att sjukvården ska kunna sköta sina utökade uppgifter, behövs det enligt utredningen betydande resursförstärkningar till att stärka landstingens arbete med sjukskrivningar.
De här förslagen kräver ändringar på några punkter i hälso- och sjukvårdslagen. Utredningen i sin helhet behandlar stora delar av hela socialförsäkringssystemet. De konkreta förslagen i utredningen beräknas kosta cirka 2 miljarder kronor.
Ove Andersson, andre vice ordförande i Läkarförbundet, har två huvudsakliga kommentarer till betänkandet. När det gäller förslagen om tidiga insatser är han positiv.
– Det är litegrann en bekräftelse av en utveckling som vi tror blir bra för våra medlemmar, det vill säga göra rätt insatser för rätt patienter i ett tidigt skede. Med förenklade sjukskrivningsprocesser, enklare sjukintyg, ökad försäkringsmedicinsk kompetens osv, tror vi att patienten och den sjukskrivande läkaren och samhället kommer att tjäna på det. Men det förutsätter att det kopplas resurser.
Men när det gäller förslagen om återkommande bedömningar av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov vid längre sjukskrivningar är det mer oklart, tycker Ove Andersson. Han befarar att det i för hög grad kommer att handla om att göra medicinska bedömningar, det vill säga ett utökat ansvar för hälso- och sjukvården. Det skulle i så fall kunna få negativa effekter både för den enskilde och för försäkringen. För när det gäller långa sjukskrivningar är det oftast andra aspekter än de rent medicinska som avgör återgång i arbete, säger han, till exempel åtgärder på arbetsplatsen, utbildning och arbetsmarknadsinsatser.
– Om hälso- och sjukvården får ett utökat ansvar för rehabilitering och samordning finns en uppenbar risk för medikalisering och för att andra perspektiv nedvärderas, och det vore olyckligt för försäkringen och för individen. Den totala bedömningen bör i stället hanteras av en instans utanför hälso- och sjukvården där den medicinska bedömningen bara är en liten del.
Vad gäller den bortre parentesens vara eller inte vara har Läkarförbundet ingen ståndpunkt. Det viktigaste är att varje patient får rätt rehabilitering så tidigt som möjligt under sjukskrivningen.
