Efter att ha gått igenom gällande bestämmelser har Socialstyrelsen kommit fram till att föreningar som står för begränsade hälso- och sjukvårdsinsatser, men som inte bedriver hälso- och sjukvård yrkesmässigt, inte är vårdgivare i lagens mening.

Det innebär att ideella föreningar som anlitar läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal för beredskap vid exempelvis idrottstävlingar, musikfestivaler eller ungdomsläger kan göra det utan krav på tillsyn, journalsystem och patientförsäkring.

Föreningar som bedriver hälso- och sjukvårdsåtgärder yrkesmässigt – till exempel elitidrottsklubbar med anställd hälso- och sjukvårdspersonal – är däremot enligt Socialstyrelsens uppfattning vårdgivare och måste uppfylla exempelvis dokumentationskrav.

Det var för ett år sedan som Socialstyrelsen fick i uppdrag från Socialdepartementet att utreda hur legitimerad vårdpersonal ska kunna arbeta frivilligt inom ideella organisationer. Bakgrunden var att myndigheten 2011 i en promemoria kommit fram till att utrymmet i lagen för detta är mycket begränsat.

Skälet är att legitimerad personal lyder under hälso- och sjukvårdslagstiftningen oavsett om en insats sker på fritiden eller på arbetstid. Det innebär i sin tur att en förening som anlitar sådana personer omfattas av regelverket på hälso- och sjukvårdsområdet, vilket man tolkade som att föreningen har vårdgivaransvar.

Kritik restes från flera håll, däribland Läkarförbundet, mot Socialstyrelsens tolkning, som man ansåg var för rigid. Frivilliginsatserna borde inte ses som vård utan som första hjälpen, låt vara med viss beredskap.

Socialstyrelsen stod dock på sig och menade att enda sättet att komma runt hindren var ny lagstiftning.

Det som nu skett är att Socialstyrelsen genom begreppet »yrkesmässigt« hittat ett sätt att krångla sig ur den juridiska fällan. För att den inte ska smälla igen på nytt föreslås i utredningen att detta ord, som fanns i lagstiftningen tidigare, återinförs i definitionen av vårdgivare i bland annat Patientsäkerhetslagen.

En annan utväg hade kunnat vara att ideella föreningar helt skulle undantas från hälso- och sjukvårdens regelverk. Men det menar Socialstyrelsen hade varit olämpligt.

– Det skulle äventyra patienternas säkerhet. Ett sådant undantag skulle skapa hål i lagstiftningen som kan utnyttjas av oseriösa verksamheter, säger Bitte Fritzson, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

I utredningen föreslås inga förändringar för legitimerad personal som engagerar sig ideellt. Som alltid har man ansvar att agera i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Regelverket kring journalföring består också, vilket innebär att man är skyldig att dokumentera insatser som utgör vård av en patient, men inte exempelvis insatser som hade kunnat utföras av någon utan medicinsk kompetens.

För att minska administrationen för ideella föreningar som har ansvar att föra journal – sådana som bedriver hälso- och sjukvård yrkesmässigt – föreslås att man ska kunna låta journalerna tas om hand av landstingets arkivmyndighet.