Postmortal helkroppsundersökning med magnetkamera.

Bild: Anders Persson, Center for medical image science and visualization (CMIV), Linköpings universitet

SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) ser flera fördelar med att ersätta eller komplettera klinisk obduktion med bilddiagnostik och har därför utvärderat metoder för detta. Det saknas dock tillräckligt bra forskning för att det ska gå att bedöma hur tillförlitliga metoderna är, konstaterar SBU.

Obduktionsfrekvensen i Sverige har minskat kraftigt. I början av 1970-talet obducerades cirka hälften av alla avlidna, 2013 bara 11 procent. Att så liten andel obduceras kan innebära att fel i diagnostik och behandling, och därmed viktig återkoppling till sjukvården, missas, konstaterar SBU i sin utvärdering.

Förutom att bilddiagnostik skulle kunna öka obduktionsfrekvensen ser SBU fler fördelar med sådana metoder: säkrare resultat, inga ingrepp på kroppen, vilket kan upplevas positivt för närstående, och tydligare information till anhöriga.

Men resultatet visar alltså att kunskapsläget är oklart vad gäller hur tillförlitlig bilddiagnostik är vid obduktioner. De studier som gjorts är inte enhetliga och av låg kvalitet. SBU efterlyser därför studier som är större, bättre och mer samordnade, gärna omfattande flera kliniker.

Bilddiagnostik vid obduktion är i dag ovanligt i Sverige. Det används främst för undersökning av foster och avlidna spädbarn vid några sjukhus. Vid ca 2 procent av alla rättsmedicinska obduktioner under 2014 användes dock bilddiagnostik, exempelvis för lokalisering av kulor från skjutvapen och frakturer.

De bilddiagnostiska metoder SBU utvärderat är DT, DT med två röntgenrör, magnetresonanstomografi, syntetisk magnetresonanstomografi, ultraljud och slätröntgen.