– Jag har svårt att hitta saker som verkar vettiga i de åtgärder som den politiska majoriteten ställt sig bakom. Det är framför allt olyckligt att en så fundamental del av vården som primärvården drabbas hårt, kommenterar läkarföreningens ordförande Robert Svartholm.
– Sparförslagen är kontraproduktiva och motsägelsefulla på flera punkter. Minskade resurser till primärvården kommer att ge fördyringar när fler patienter måste bli kvar på sjukhus. Det talas också om att hälsocentraler ska hålla kvällsöppet, vilket kostar pengar.
Runt 90 miljoner kronor hoppas Norrbottens läns landsting kunna spara med sammanslagning av hälsocentraler och nedläggning av filialer som en central del.
Antalet vårdplatser vid Kiruna sjukhus minskas med 8 till totalt 29 och kostnaderna för hyrpersonal ska reduceras med tio procent (19 miljoner kronor).
– Det finns en övertro på att sammanslagna, större hälsocentraler ska underlätta läkarrekryteringen. Många kalkyler är faktiskt tagna helt ur luften. Landstinget vill exempel minska läkemedelskostnaderna med 25 miljoner kronor, men utan att ha en ordentlig dialog med läkarkåren, säger Robert Svartholm.
– Vi ser möjligheter att jobba mer effektivt och spara pengar genom att se över våra IT-system. Men det är ett område som arbetsgivaren tyvärr hoppar över när det ska ske stora besparingar.
Glenn Berggård, sjukvårdslandstingsråd för Vänsterpartiet, håller med om att besparingarna till stor del fokuserar på primärvården.
– Men det finns en historisk förklaring till det genom de stora strukturgrepp vi tagit tidigare inom slutenvården med bland annat koncentration av akutkirurgi och förlossningsvård. Så nog har sjukhusen fått ta sin del av besparingarna genom åren, säger han.
