Bengt Gerdin, professor emeritus i intensiv- och brännskadevård vid Uppsala universitet, har på uppdrag av KI:s rektor Anders Hamsten utrett hur de transplantationer av konstgjorda luftstrupar som gjordes på Karolinska universitetssjukhuset mellan 2011 och 2013 beskrivits i ett antal vetenskapliga publikationer och jämfört detta med uppgifterna i patienternas journaler. Operationerna leddes av en gästprofessor i kirurgi vid Karolinska institutet som också är huvudförfattare till de granskade artiklarna.

Resultatet är en förödande kritik av hur fakta hanterats i artiklarna. På punkt efter punkt konstaterar utredaren att den bild som ges inte har stöd i journalerna. I en del fall handlar det om att det saknas underlag för det som påstås, till exempel hänvisas till undersökningar som av journalerna att döma aldrig ägt rum. I andra fall har journaldata om exempelvis postoperativa problem utelämnats vilket lett till en »mycket förskönande bild av förloppet«.

Sammantaget anser utredaren att det i samtliga sex granskade artiklar förekommer så pass »tydliga övertramp« när det gäller hur resultatet av operationerna beskrivs att det handlar om oredlighet i forskning. I en av artiklarna hävdas dessutom att man hade etiktillstånd för att utföra forskningen, vilket förnekas av den regionala etikprövningsnämnden. Även detta utgör enligt utredningen ett klart fall av oredlighet.

Bengt Gerdin delar dessutom anmälarnas uppfattning att det är oklart om den första patient som opererades över huvud taget hade ett aktivt tumörrecidiv, den indikation som ingreppet utfördes på. Det är en fråga som sjukvårdshuvudmannen bör ta ställning till om den ska utredas, skriver Bengt Gerdin.

När det gäller hur det kliniska utfallet av operationerna beskrivs har gästprofessorn i något fall ursäktat sig med att det handlat om en enstaka mening i en lång översiktsartikel. Men även om uppgifterna må vara perifera i det aktuella sammanhanget är de centrala för bedömningen av gästprofessorns forskning, påpekar utredaren. Det är därför inte mer acceptabelt att de är felaktiga för att artikeln delvis har ett annat fokus.

Utredaren tar också upp om det rör sig om ett medvetet fusk eller om oaktsamhet. Givet att de ifrågasatta uppgifterna är så avgörande för den forskningslinje som gästprofessorn driver menar Bengt Gerdin att han som forskningsledare och huvudförfattare till artiklarna inte kan ha varit omedveten om dem. Därmed har han gjort sig skyldig till vetenskaplig oredlighet.

Bengt Gerdin berör också frågan om verksamheten verkligen utgjorde forskning, vilket är en förutsättning för att kunna tala om vetenskaplig oredlighet. En tolkning skulle ju kunna vara att operationerna enbart utgjorde vård. Bengt Gerdin pekar bland annat på att när gästprofessorn rekryterades till KI 2010 var det i syfte att flytta fram de kliniska och vetenskapliga positionerna inom regenerativ medicin. Det torde, skriver Bengt Gerdin, »definitivt…vara stick i stäv med lagens intentioner att bygga upp en utvecklingsverksamhet vars innebörd är att på global basis rekrytera svårt sjuka patienter som står inför hotande snar död…till experimentell behandling utan att detta betraktas som klinisk forskning«.

Expertutlåtandet innebär inte att sista ordet är sagt i ärendet. Det är slutändan KI:s rektor som har att ta ställning till om det förekommit oredlighet och att vidta eventuella disciplinära åtgärder. Till att börja med kommer nu gästprofessorn och hans kritiker att få uttala sig över utlåtandet. Enligt uppgift från KI kommer rektor troligen att fatta beslut i ärendet i mitten eller slutet av juni.

Med detta sagt innebär ändå expertutlåtandet en stor framgång för de fyra läkare som anmälde gästprofessorn (se ruta). På det stora hela bekräftas deras bild att gästprofessorns beskrivning av operationernas utfall i bästa fall saknar stöd i journalerna, i värsta fall direkt motsägs av journaldata.

Samtidigt riktar Bengt Gerdin en kritisk udd även mot anmälarna. Tre av dem är medförfattare i en av artiklarna – en av dem är medförfattare i ytterligare en artikel – och som författare har de tagit på sig ansvaret för att det som står är korrekt. Enligt Bengt Gerdin borde delar av de förhållanden som anmälarna lyft fram i anmälan ha varit kända för dem redan i samband med att artiklarna skrevs och publicerades.

Bengt Gerdin tolkar det faktum att anmälan gjordes i ena fallet 18, i det andra 34 månader efter publiceringen av de artiklar som man var medförfattare till som att anmälan gjordes efter att den ursprungliga forskargruppen splittrats. Det man kan utläsa mellan raderna är en misstanke om att ifall inte en schism mellan forskarna hade uppstått hade dessa missförhållanden kanske aldrig anmälts. Operationerna skulle fortsatt framstå som en framgång trots att två patienter på sjukhuset drabbats av allvarliga komplikationer.

Allvarliga komplikationer ska ha dolts

Från 2011 och fram tills i dag har gästprofessorn på KI opererat åtta patienter med sin speciella metod, där en skadad luftstrupe ersätts med en konstgjord strupe som preparerats med patientens egna stamceller. Tre av patienterna, däribland den allra första, har opererats på Karolinska universitetssjukhuset, KS.

Trots att bara två av de åtta är i livet har gästprofessorn systematiskt, både i vetenskapliga artiklar och i andra sammanhang, beskrivit metoden som framgångsrik. Dödsfallen ska ha berott på »icke-relaterade« orsaker.

Det är denna beskrivning av operationerna som lyckade som är kärnan i den oredlighetsanmälan som riktats mot gästprofessorn. Bakom står fyra läkare som deltagit i vården av patienterna på KS, framförallt två av dem.

Enligt läkarna är sanningen, som den framgår av patienternas journaler, att patienterna drabbats av successivt allvarligare komplikationer. Det handlar bland annat om bestående granulation och fistelbildning. Några indikationer på att strupen ska ha växt fast och att stamcellerna ska ha utvecklats till fungerande epitel saknas enligt anmälarna.

En av patienterna ska ha avlidit av sina komplikationer medan den andra fortfarande behöver intensivvård 2,5 år efter operationen.