Alla läkarstudenter ser fram att för första gången arbeta i sitt yrke och inte bara vara på kliniken för att lära sig. Det menade Teodor Svedung Wettervik, ordförande för Medicine studerandes förbund, MSF, som hade arrangerat seminariet. Samtidigt konstaterade han att många känner oro inför det allra första vikariatet.

– Man undrar om journalsystemet ska vara annorlunda, hur samarbetet ska fungera med kollegor och annan personal och om man kommer att bli lämnad ensam med en patienttyp man inte träffat och inte få det stöd man behöver, sa Teodor Svedung Wettervik.

Sara Lei från Sylf betonade att vikten av att man alltid har en tydlig chef som man kan ringa eller mejla.

– Det är personer som vill göra gott, och då ska man också ha ett bra stöd. Det vore en hemsk start på läkaryrket om man skulle göra fel för att man inte vet hur man ska göra.

Lotta Larsdotter, primärvårdsdirektör i Jönköping, menade det är viktigt att man förmedlar att läkarstudenternas insats är viktig och att de aldrig ska tveka att rådfråga kollegor.

– Man ska se det som att man söker hjälp med en medicinsk bedömning.

På en del sjukhus får de nya vikarierna en genomtänkt introduktion. Men det ser olika ut på olika håll i landet, och MSF driver därför att alla läkarvikarier på särskilt förordnande ska få en introduktion så att man snabbt kan börja arbeta självständigt. Introduktionen bör utgå från en nationell praxis som anpassas till de lokala förutsättningarna.

– Vi vill att man över hela Sverige tar tag i den här frågan. Det skulle vara bra både för läkarstudenterna och patienterna, sa Teodor Svedung Wettervik.

Ett sjukhus som tagit tag i introduktionsfrågan på allvar är Arvika sjukhus, där Björn Hansell är ST-läkare. Där har man formulerat en vision för vad som utgör en bra introduktion för en läkarvikare på särskilt förordnande.

– Vår vision består av tre delar: jag ska känna mig välkommen, kliniken ska hjälpa mig att bli självständig så snabbt som möjligt och jag ska veta var jag kan hitta information när jag behöver det, berättade Björn Hansell.

Till de tre målen hör verktyg som exempelvis faddrar och handledare för att man ska känna sig välkommen, ett genomarbetat introduktionsprogram för att man ska bli självständig fort och en hemsida med information och dokument riktade till nyanställda läkare.

Ytterligare viktig punkt för MSF är att det alltid ska finnas en legitimerad kollega på plats som kan stötta. På den punkten fick man i vintras stöd av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som i ett principbeslut slog fast att läkare som vikarierar på särskilt förordnade inte får jobba ensamma på akutmottagningar. Det var efter ett ärende där en patient fick en försenad diagnos och drabbades av en allvarlig vårdskada som man blev varse att ensamarbete på kvällar, nätter och helger förekom på flera sjukhus och att ansvarsförhållandena inte alltid var klara.

– Det måste finnas en legitimerad läkare på plats, och det är den personen som har ansvar för patienten, sa Sabina Wikgren Orstam från IVO.

Något som panelen var överens om var att vården inte blir sämre på sommaren om man tar väl hand om de vikarierande studenterna.

– En student med rätt stöd är bättre än en hyrläkare med fel stöd, menade Björn Hansell.