Syftet med jämförelsen är att ta reda på hur den skattefinansierade svenska sjukvårdens kvalitet och effektivitet står sig jämfört med andra länders sjukvård.
Och hur klarar sig då Sverige? Riktigt bra när det gäller de medicinska resultaten, enligt Sveriges Kommuner och landsting, SKL. Sverige tar förstaplatsen i det kvalitetsindex som skapats utifrån 13 olika kvalitetsindikatorer, som bland annat inefattar överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke, bröst-, kolorektalcancer och spädbarnsdödlighet.
Allra bäst resultat finns inom hjärt- och kärlsjukvården och förebyggande vård, exempelvis vaccinationer.
Och när det gäller effektivitetsindex – som mäter den samlade kvaliteten i vården med de totala kostnaderna – hamnar Sverige också på en förstaplats.
Men det finns även brister. I rapporten har SKL även gått igenom andra internationella jämförelser. De nämner bland annat en jämförelse som The Commonwealth fund har gjort, där Sverige rankas som nummer 3 av 11 länder. I den har inte bara medicinska resultat mätts, utan även faktorer som information, patienternas delaktighet och väntetider.
I en annan rapport från Conference Board Of Canada får Sverige nöja sig med plats 6 av 17 och i ytterligare en från Health Consumer Powerhouse rankas Sverige som nummer 13 av 30. Även i dessa rapporter har andra aspekter än de rent medicinska tagits med när man har jämfört ländernas hälso- och sjukvård. Om man separerar de olika faktorerna, får Sverige särskilt dåligt betyg när det gäller tillgänglighet.
SKL har gjort två internationella jämförelser tidigare, 2005 och 2008. Länderna som Sverige jämförs med är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. Jämförelserna bygger huvudsakligen på data från OECD.
