MSF:s (Medicine studerandes förbunds) handledningsenkät, som gått ut till samtliga studenter som hösten 2014 läste på läkarprogrammets termin nio, visar att Uppsalas läkarutbildning är den som studenterna är minst nöjda med. Totalbetyget blev 3,58 på en sexgradig skala, medan Umeå som låg bäst till fick 4,51.
Det anrika lärosätet är det som tappat mest från 2012 och får nu sämst betyg på varenda delfråga som rör utbildningens innehåll. Ett exempel är frågan om de teoretiska delarna behöver förbättras, där Uppsala 2012 var det enda lärosäte där ingen tyckte att det fanns ett stort behov av det, medan det 2014 var hela 42 procent av de svarande som såg ett stort behov av att förbättra de teoretiska delarna, 16 procentenheter mer än för nästjumbon Lund.
Joel Lenell, ordförande för MSF i Uppsala, säger att de stora skillnaderna jämfört med 2012 förvånar honom.
– Vi har inte identifierat några strukturella förändringar som skulle kunna förklara skillnaden, säger Joel Lenell, som berättar att man efter att rapporten släpptes varit i kontakt med programkommittén och väntar på ett utlåtande därifrån.
– Vi har lokala verktyg för utvärdering av kvaliteten och vill se om de pekar i samma riktning.
Totalt sett är likväl de flesta läkarstudenter nöjda med sin kliniska utbildning, och förändringarna mellan 2012 och 2014 är små. Slående är dock att merparten av dem går åt fel håll, dvs betygen 2014 är något sämre än motsvarande betyg 2012. Generellt är det de praktiska delarna där studenterna ser störst förbättringsbehov.
Att det blivit trängre på de kliniska placeringarna i takt med att läkarutbildningarna byggts ut syns genom att det blir vanligare att läkarstudenterna får gå med andra studenter i samma vårdteam. Fyra av tio anser att det varit för många studenter i vårdteamen, vilket är något fler än 2012.
Av kommentarer som enskilda studenter lämnat i enkäten framgår att just stora grupper är något som upplevs som ett problem i Uppsala.
– MSF har länge påpekat att en utökning av läkarprogrammen inte får ske på bekostnad av kvaliteten och om det finns elever som tycker att det gör det är det något jag tycker man måste ta på allvar, säger Joel Lenell.
Av enkäten framgår också att många läkarstudenter upplevt sig negativt särbehandlade på grund av kön under den kliniska utbildningen. 38 procent av kvinnorna och 16 procent av männen har upplevt negativ särbehandling. Både manliga och kvinnliga läkarstudenter upplevde mer negativ särbehandling 2014 jämfört med 2012.
Konkret kan den negativa särbehandlingen för kvinnornas del handla om att man upplever att manliga klasskamrater får företräde till praktiska moment, medan männen upplever sig särbehandlade genom att de uteslutits från exempelvis förlossningar eller gynekologiska undersökningar.
