I Sverige är det få som dör av värmeslag. Foto: Colourbox
Sverige har i dagsläget inga nationella riktlinjer för hur man ur hälsosynpunkt bör agera under perioder med höga temperaturer. Sedan sommaren 2014 utfärdar SMHI ett antal varningar för höga temperaturer som baseras på tio års mortalitets- och temperaturdata. Det finns dock inga handlingsplaner kopplade till vädervarningarna. Däremot har ett antal lokala och regionala strategier utvecklats och implementerats för att minska effekterna av höga eller extrema temperaturer.
I Sverige beror bara en mindre del av den förhöjda dödligheten på värmeslag. Dödsfallen i hjärt- och lungsjukdom är betydligt fler, eftersom hjärtat utsätts för hårdare påfrestningar när kroppen försöker reglera sin temperatur. Risken för blodpropp ökar också eftersom svettning leder till vätske- och saltförluster, vilket medför att blodet blir mer koncentrerat.
Kroniskt sjuka och äldre är särskilt känsliga. Tidigare studier har visat att det finns en ökad känslighet hos personer diagnostiserade med hjärtsvikt, diabetes, psykiatrisk sjukdom och personer som överlevt en hjärtinfarkt. En viktig förebyggande åtgärd är att effektivt nå ut med korrekt information till de sårbara grupperna, enligt Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning.
Sammanställningen visar också att många länder i Väst- och Centraleuropa har fungerande varningar vid höga temperaturer som är kopplade till en handlingsplan. Varningssystemen och relaterade interventioner har visat sig ha en skyddande effekt med lägre dödlighet hos befolkningen.
Rapporten om hälsoeffekterna av höga temperaturer har tagits fram av forskare vid Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
