Karin Båtelson, moderator och vice ordförande i Läkarförbundet, beskrev seminariet som lärande snarare än debatterande; syftet var att ge input i Läkarförbundets pågående arbete med att ta fram en policy för hur läkarkåren och sjukvården kan arbeta för att minska klimatpåverkan och motverka de negativa hälsoeffekterna av den globala uppvärmningen.
Att klimatförändringarna innebär betydande hälsorisker är en insikt som växer sig allt starkare. Bara någon vecka innan seminariet hade exempelvis Lancet publicerat en stor rapport om klimatförändringens påverkan på hälsan och vad som kan göras för att motverka dessa effekter.
Folkhälsomyndigheten har ansvar för att hålla koll på de hälsohot som klimatförändringarna för med sig, och myndighetens generaldirektör Johan Carlsson menade att man genom att visa vad som kan hända med folkhälsan kan skapa ett tryck i klimatfrågan generellt.
– När man talar om korallrev så säger folk »gäsp, gäsp«, för det finns så mycket annat i den politiska debatten att prata om. Men kopplar man det till hälsofrågan väcker man många fler, och som en bieffekt klarar vi korallreven också. Det är viktigt att fokusera på det som politiken är villig att ta hand om, tyckte Johan Carlsson.
Tar man hänsyn till hälsoeffekterna påverkas också de ekonomiska kalkylerna, påpekade Björn Fagerberg, medlem i Läkare för miljön och ledamot i Läkarförbundets arbetsgrupp för klimat och hälsa.
– Inför förhandlingarna i Paris om ett nytt hävdar inte minst Lancet-kommissionen att hälsovinsterna av att förebygga att koldioxidhalterna stiger kan uppväga kostnaderna och göra att det blir ett nollsummespel.
När det gäller vad sjukvården kan göra lyfte Sofia Lindegren, även hon ledamot i Läkarförbundets arbetsgrupp, fram Green Hospitals, en rörelse för att minska sjukhusens miljöpåverkan.
– Det kan handla om att placera nya sjukhus centralt och se till att det finns bra kollektivtrafik, men också om hur man hanterar exempelvis mat, vatten och avfall.
Björn Fagerberg menade att det sker en del arbete på landstings- och regionnivå för att skapa beredskap att ta hand om exempelvis värmeböljor som kommer att bli vanligare.
– Den stora utmaningen är att få vår kår att ta ställning och att det finns en samsyn. Det gör det inte i dag.
Ingrid Eckerman, tidigare ordförande i Läkare för miljön, konstaterade i likhet med Björn Fagerberg att läkare som yrkeskår inte är engagerade i landstingens klimatarbete. Hon trodde att det beror på att frågan berör den personliga sfären.
– Vi är välbetalda och har råd att resa och konsumera nya prylar, men det är inte hållbart. När man talar om de här frågorna kommer man in på hur man själv lever, och det är inte så roligt.
När det gäller vilken roll läkarkåren skulle kunna spela menade Mattias Svensson, redaktör på liberala Neo och författare till boken »Miljöpolitik för moderater«, att kåren kan peka på kopplingen mellan klimat och hälsa.
– Lancet-kommissionen har visat att en mer miljövänlig livsstil också har goda effekter på hälsan.
Även Fredrik Moberg från Stockholm resilience center menade att det skulle vara önskvärt att läkarna hördes mer i klimatdebatten.
– Läkarkåren har en väldigt hög trovärdighet i samhället, och en medveten läkarkår tror jag kan göra skillnad väldigt snabbt.
