Introduktionstjänst behövs

Läkarförbundet var i stort positivt till förslaget när det först lades fram för två år sedan. Tongångarna kvarstår fortfarande. Men förbundet, liksom Sveriges yngre läkares förening, Sylf, ser en stor svaghet i att utredningen inte går in på hur övergången från läkarexamen till specialisttjänstgöring ska ske. 

Om AT-försvinner är det nödvändigt med en grundläggande introduktionstjänst som är fristående från ST anser förbundet. Den bör vara målstyrd och ge läkaren bred kompetens. Sylf, som applåderar de övergripande dragen i förslagen, håller med:

»Det borgar för en läkarkår som i större utsträckningen kan hantera akutuppdraget och omhändertagandet av den stora patientgrupp med kroniska sjukdomar som utgör majoriteten av sjukvården. En gemensam bas säkerställer också en bred insyn i hälso- och sjukvården och en bred förståelse för den egna rollen som läkare«.

Sylf uttrycker även oro för att universiteten, som blir ensamma huvudmän för läkarutbildningen, inte ska klara ansvaret för de legitimerade läkarnas kliniska färdigheter. Universiteten kan inte fånga upp läkarstudenter som behöver extra stöd och träning tillräckligt väl i dag enligt Sylf, som understryker att det är nödvändigt för utbildningens kvalitet och trovärdighet.

Socialstyrelsen säger också ja till förslaget. Samtidigt påpekar man att det är viktigt att det verksamhetsförlagda lärandet ryms inom utbildningens ramar – studenterna ska inte vara tvungna att arbeta utanför studierna för att kunna uppfylla kompetensmålen. Myndigheten saknar även en tydlig struktur för handledning.

Socialstyrelsen är inte heller helt nöjd med de föreslagna nationella examensmålen, utan tycker att en nationell examensgrupp så snart som möjligt bör sjösättas med uppgift att ta fram ett »brett förankrat förslag till nya examensmål«.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, ser – liksom landstingen och universiteten – en risk att den nya utbildningen leder till mindre kliniskt erfarna legitimerade läkare i framtiden och saknar diskussioner om tänkbara åtgärder för att se till att det inte påverkar patientsäkerheten.

Svenska läkaresällskapet, som i stort är mycket positivt till förslaget, befarar samma sak och sällar sig till kören som vill införa någon form av kliniskt basår. I sitt remissvar beskriver de AT som ett väl inarbetat koncept som gör svenska läkare till goda kliniker och ger dem konkurrensfördelar jämfört med kollegor som legitimerats direkt efter grundutbildningen i andra EU-länder.

Sällskapet varnar även, precis som majoriteten av landstingen, för att mindre sjukhus riskerar att få bemanningsproblem om AT-läkarna försvinner – och på sikt kan få svårt att rekrytera ST-läkare.

Fotnot: Några remissinsatser, bland andra SKL, har begärt och fått förlängd svarstid till slutet av augusti.