Denise Bäckström är i slutskedet av sin ST i anestesi vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Hon har positiva erfarenheter av sina utlandsuppdrag:
– De berikar mig som både läkare och människa. Det är en värdefull erfarenhet att arbeta med begränsade resurser, när man inte kan göra en CT eller beställa en massa blodprover.
– Visst kan de här uppdragen vara farliga. Men jag vet att jag kanske hjälper till att rädda andra.
Denise Bäckström medverkade vid ett seminarium i Almedalen den 1 juli, arrangerat av Läkartidningen. Ämnet var villkoren för att få svenska läkare och sjuksköterskor att ta utlandsuppdrag.
Ett problem är att få ledigt. Alla har inte lika förstående arbetsgivare som Denise Bäckström, förklarade Tomas Westerling, chef för bemanningsavdelningen vid Försvarsmedicincentrum:
– Jag har dialoger med verksamhetschefer över hela landet, och det är verkligen stor spännvidd. För att förbättra situationen vill vi testa en modell, där försvaret skulle kunna deltidsanställa ST-läkare under kortare perioder av utbildningen.
Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik vid SKL, Sveriges Kommuner och landsting, var positiv:
– En del landsting skulle kunna ha ett långsiktigt samarbete med försvaret, sade hon.
Behovet är stort. Enligt Tomas Westerling kommer försvaret att behöva 500–600 personer som är kvalificerad vårdpersonal, alltså från sjuksköterskor och uppåt.
Denise Bäckström tror att klinikernas samarbete med försvaret kan förvandlas till ett rekryteringsargument:
– Många kliniker har svårt att rekrytera. De skulle kunna locka med möjligheten att jobba utomlands.