I dag upptas cirka 5 procent av vårdplatserna av patienter som inte borde vara där. Men eftersom kommunerna inte tar emot de utskrivningsklara patienterna blir de kvar på sjukhusen.

För att lösa flaskhalsen vill Göran Stiernstedt, som Läkartidningen tidigare berättat, se en helt ny lag »Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård« som tvingar kommuner och landsting att samarbeta bättre om de utskrivningsklara patienterna. Den ska ersätta den nuvarande betalningsansvarslagen.

Enligt förslaget blir landstingen och kommunerna skyldiga att träffa egna avtal som reglerar när kommunerna ska bli betalningsansvariga och hur mycket de ska betala för de utskrivningsklara patienterna som blir kvar längre än avtalat. Om de inte är överens finns en »backup-lösning«, som innebär att kommunen blir betalningsansvarig redan tre dagar efter att behandlande läkare meddelat berörda enheter att patienten är utskrivningsklar. En annan skillnad mot i dag är att patienten som vårdas i psykiatrisk slutenvård också ska omfattas av regeln.

Göran Stiernstedts utredning vill även ändra på planeringsprocessen. Syftet är att den som ska ta emot patienter snabbare ska få veta att patienten är på väg. Det är behandlande läkare inom slutenvården som ska skicka en bedömning om när patienten väntas bli utskriven till den väntande enheten. Det ska ske redan inom 24 timmar efter att patienten har skrivits in. Görs det inte, gäller inte kommunens betalningsansvar.

I öppenvården ska en fast vårdkontakt utses i samband med att inskrivningsmeddelandet kommer. Vårdkontakten ska därefter kalla samman de berörda enheterna till en samordnad individuell planering inom tre dagar. Görs inte det, gäller inte heller betalningsansvaret.

Nu har remissinsatserna sagt sitt om det nya lagförslaget. Vårdförbundet, Läkarförbundet och Kommunal är i stort positiva, även om Vårdförbundet anser att patientens delaktighet vid inskrivning och utskrivning samt den samordnade egna planeringen inte fått tillräckligt utrymme.

Läkarförbundet har också några invändningar. För att säkra samverkan mellan kommun och landsting vill man att en bestämmelse om samarbetet kring patienter med sammansatta behov förs in i hälso- och sjukvårdslagen. Förbundet är också tveksamt till att ett inskrivningsmeddelande med beräknad utskrivningsdag ska skickas redan inom ett dygn eftersom ett sjukdomsförlopp kan vara svårt att förutse.
I remissvaret riktas även kritik mot att ansvaret att kalla till samordnad individuell planering läggs på primärvården, utan att förutsättningar för detta ges. Förbundet tycker inte heller att det är tillräckligt tydligt vad som gäller när patienten inte behöver insatser från primärvården, utan enbart från kommunen.

Sveriges Kommuner och landsting, SKL, tillstyrker också förslaget men tycker att tidsplanen är för snäv. Organisationen vill flytta fram det nuvarande datumet – 1 juli 2016 – för när förslaget ska börja gälla minst ett år. Socialstyrelsen vill att den nuvarande lagen ersätts med en ny, men vill se en annan eller en ytterligare reglering på några områden. 

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är mer skeptisk. Myndigheten tror inte att förslaget kommer att leda till några egentliga förbättringar för patienterna och tycker inte att vissa delar utretts tillräckligt. Som exempel nämns de bakomliggande orsakerna till att flaskhalsarna uppstår – exempelvis bristen på korttidsboenden inom kommunerna. IVO undrar även hur primärvården ska kunna ta ett större ansvar med tanke på allmänläkarbristen. 

Både IVO och SKL vänder sig emot att inkludera patienter inom psykiatrin. Läkarförbundet anser i sin tur att det inte finns någon anledning att inte göra det.