Enligt Socialstyrelsen visar internationella erfarenheter att dödligheten vid allvarliga händelser minskar om traumavården organiseras i nivåer. Den kartläggning av landstingens traumavård och förutsättningarna för samverkan som myndigheten gjort som en del i regeringsuppdraget innehåller därför ett förslag om att traumavården i Sverige i framtiden ska struktureras i tre nivåer.
Tanken är att det i varje sjukvårdsregion ska finnas ett traumacentrum med utrustning och kompetens att fullt ut ta hand om de svårast skadade patienterna inklusive rehabilitering. Traumacentrumen ska ha det övergripande ansvaret för utveckling, forskning, registrering och kvalitetsuppföljning inom sin region.
Traumacentrumen bör också tillhandahålla en traumabakjour som stöd till den egna verksamheten samt till nivån under, traumaenheterna. Dessa utgörs av akutsjukhus med beredskap att ta emot traumapatienter dygnet runt och genomföra initial behandling av alla typer av stort trauma och slutbehandla de flesta.
Den tredje nivån är den prehospitala vården, dvs ambulanssjukvården, som ska anpassas till det övriga systemet för att kunna styra rätt patient till rätt enhet beroende på det specifika traumat.
Enligt Socialstyrelsen blir det naturligt i ett sådant nivåindelat system att traumacentrumen samverkar för att stärka förmågan vid allvarliga händelser. För att vården ska bli så likvärdig som möjligt bör det skapas landstingsövergripande nätverk där man bland annat tar fram gemensamma riktlinjer och kvalitetsmått.
Generellt anser Socialstyrelsen att det är problematiskt att traumavården skiljer sig mellan landstingen vad gäller organisation, dokumentation, rutiner och arbetssätt. Detta kan medföra svårigheter redan för den reguljära traumavården men är särskilt problematiskt vid en allvarlig händelse. Socialstyrelsen pekar på ett antal punkter som skulle öka samordningen mellan landstingen och leda till en stärkt förmåga vid allvarliga händelser, däribland:
- Samordnade larm- och triagekriterier
- Samordnade medicinska bedömningskriterier för medvetandegrad och skadeklassificering
- Standardiserade rapportmallar för övergången mellan prehospital och hospital vård
- Gemensam terminologi i hela traumavårdkedjan
- Landstingsövergripande eller internationella avtal om stöd vid allvarlig händelse, exempelvis gällande personal, transporter och läkemedel
Kartläggningen innehåller även ett antal strategiska vägval där initiativ i första hand bör tas av regering eller myndigheter. Till exempel bör samordning ske så att Försvarsmaktens, Sjöfartsverkets och Polisens samt luftburna resurser kan användas av sjukvården. Förmågan till samverkan mellan Försvarsmakten och landstingen bör utvecklas och man bör se över hur frivilligorganisationer kan spela en större roll vid allvarliga händelser. Katastrofmedicin bör också enligt Socialstyrelsen återinföras i grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor.
Underlaget har nu skickats till landstingen och regionerna för att få deras synpunkter på de ingående förslagen.
Allvarlig händelse
Med allvarlig händelse avses händelser som är så omfattande eller allvarliga att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Även hot om sådana händelser omfattas av begreppet. Exempel kan vara transportolyckor, explosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning och väpnat angrepp samt psykosocial påverkan på samhället som en följd av traumatiska händelser.
Beslutet att ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över den svenska traumavården fattades av den förra regeringen mot bakgrund av händelserna i Oslo och Utöya 2011.
Källor: Socialstyrelsen, Regeringen