Låg kontroll över sin arbetssituation i kombination med höga krav kan öka risken för hjärtsjukdom och högt blodtryck. Foto: Colourbox

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har genomfört en systematisk litteraturöversikt av de senaste 30 årens forskning inom arbetsmiljö och hjärt–kärlhälsa, med fokus på hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck. De typer av exponeringar man undersökt är organisatoriska och psykosociala faktorer, fysisk ansträngning, buller, vibrationer, övriga fysikaliska faktorer och smitta.

Granskningen visar att sambanden skiljer sig något åt beroende på typ av hjärt–kärlsjukdom. Tydliga samband sågs mellan hjärtsjukdom och psykosociala faktorer såsom små möjligheter att påverka arbetssituationen i kombination med alltför höga krav, orättvisor i arbetet och obalans mellan ansträngning och belöning.Dessutom sågs en koppling mellan hjärtsjukdom och nattarbete, långa arbetsveckor och buller.

Samband observerades mellan stroke och låg kontroll över arbetet, skiftarbete, buller och joniserande strålning. Högt blodtryck kunde kopplas till små möjligheter att påverka arbetssituationen i kombination med alltför höga krav, obalans mellan ansträngning och belöning samt skiftarbete.

Samma relativa riskökning observerades för både kvinnor och män, men risken att drabbas av akut hjärtinfarkt eller stroke under de yrkesverksamma åren är dubbelt så hög för män.

I rapporten konstateras att framtida forskning bör fokusera på stora interventionsstudier som följer långtidseffekter av arbetsmiljöinsatser. Studierna bör undersöka exponeringens påverkan på individer med olika förutsättningar samt ha långa uppföljningstider med täta mätningar av såväl exponering som utfall.

Rapporten är en del av SBU:s uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. Samband mellan exponering för kemiska ämnen och hjärt–kärlsjukdom kommer att redovisas i en separat publikation.