Sedan 2010 har sjukfrånvaron i Sverige ökat med 70 procent. Om inget görs pekar prognoser på att utgifterna för sjukskrivningar kommer att stiga från 32 miljarder kronor 2014 till 51 miljarder kronor 2019.

För att vända trenden presenterade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll på onsdagen ett omfattande åtgärdsprogram. Programmet omfattar totalt sju olika områden, som rör såväl förebyggande åtgärder, behandling som rehabilitering (se ruta). Förslagen utgår enligt Annika Strandhäll från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande tidigare i år.

Målet som regeringen satt upp är att sjukpenningtalet ska vara 9 dagar år 2020. Det innebär 80 000 färre personer i sjukskrivning och en besparing på 17 miljarder jämfört med prognosen.

– Det är ett ambitiöst mål som kommer att ställa krav på att berörda aktörer jobbar väldigt tufft, sa Annika Strandhäll vid den presskonferens där åtgärdspaketet presenterades.

Bland de åtgärder som handlar om rehabilitering, anpassning och omställning ingår att ta fram en utbildning för företagshälsovårdsläkare. Enligt Annika Strandhäll är medelåldern bland företagsläkare över 60 år.

– Vi måste se till att det finns en återväxt av företagsläkare för att säkra kompetensen framöver.

För att arbetsgivare i högre grad ska ta sitt rehabiliteringsansvar kommer man att titta på möjligheten att införa ekonomiska morötter, till exempel i form av stimulanser till arbetsgivare som bedriver ett bra rehabiliteringsarbete eller upphandlar bra företagshälsovård eller till branscher där parterna tecknar rehabiliteringsavtal.

Man vill även starta en försöksverksamhet där den läkarintygsfria tiden kortas från dagens sju dagar.

– Vi vill testa några piloter för att se om krav på läkarintyg tidigare får ned sjuktalen, sa Annika Strandhäll, som dock inte kunde ange hur mycket den tid då intyg inte behövs skulle kortas.

När det gäller att anpassa primärvårdens verksamhet för personer med psykisk ohälsa och långvarig smärta handlar det delvis om satsningar som redan presenterats i budgetpropositionen, som satsningarna mot ungas psykiska ohälsa och för kvinnors hälsa. Det ska också utvecklas kunskapsstöd för primärvården för vård och behandling av dessa patienter där återgång i arbete ska vara en tydlig del.

– Det blir allt tydligare att vårdens engagemang är väldigt viktigt för patientens möjlighet att återgå till arbetsmarknaden. Vi vet exempelvis att tidig kontakt mellan vård och arbetsgivare gör att man undviker långa sjukskrivningar, menade Annika Strandhäll.

Regeringen vidtar också åtgärder för att öka kunskapen på området. Det rör sig om att utveckla det försäkringsmedicinska stödet, om att utveckla indikatorer för att kunna följa hur olika behandlingar får effekt på återgång i arbetet men också om att lära sig mer om sjukskrivningspraxis och sjukskrivningsprocessen.

– Vi vet mer om läkares utskrivning av medicin än om hur de sjukskriver. Vi behöver få ökad kunskap om mekanismer bakom den stigande sjukfrånvaron. Eventuella skillnader i sjukskrivningsmönster behöver synliggöras och analyseras, till exempel mellan regioner, vårdcentraler eller utförare.

Åtgärdsprogram för ökad hälsa

  • Ökad jämställdhet
  • Bättre arbetsmiljö
  • Bättre ta tillvara människors arbetsförmåga
  • Åtgärder för rehabilitering, anpassning och omställning
  • Anpassning av primärvårdens verksamhet för personer med psykisk ohälsa och långvarig smärta    
  • Ökade kunskaper om sjukskrivningspraxis och sjukskrivningsprocessen
  • Bättre förutsättningar för unga med funktionsnedsättning eller sjukdom att komma i arbete