Startskottet var en anmälan till Arbetsmiljöverket som Läkarförbundets skyddsombud Daniel Svedin, ST-läkare i allmänmedicin, gjorde hösten 2014.

Efter en inspektion konstaterade Arbetsmiljöverket att distriktsläkarna i Falu primärvårdsområde har för hög arbetsbelastning. »Ni ska anpassa arbetsmängden för de enskilda anställda vid Falu primärvårdsområde så att arbetsbelastningen inte medför risk för ohälsa«, lydde verkets uppmaning till landstinget. 

Landstinget svarade i maj i år att det inte går att fylla alla vakanser på grund av bristen på specialister i allmänmedicin. I stället lyftes tre åtgärder fram: Att flytta vissa arbetsuppgifter från läkare till andra personalkategorier, att begränsa primärvårdens uppdrag och att sjukhusspecialisterna ska ta ett ökat ansvar genom att själva följa upp sina pågående utredningar.

Så hur har det då blivit?

Daniel Svedin och Arbetsmiljöverket väntar fortfarande på en konkret beskrivning av hur uppdraget ska begränsas.

Några saker har dock gjorts. Den mest påtagliga förändringen är enligt honom att slutenvården tar ett större ansvar för påbörjade utredningar.

– Det innebär att om en patient tar prover på lasarettet på akutmottagningen, måste läkaren på akuten fortsätta utredningen om man hittar något konstigt i proverna eller på röntgen.

Daniel Svedin har inte hunnit utvärdera om det har fått någon effekt. 

– Men jag tycker att det har blivit en liten men ändå nödvändig avlastning av våra arbetsuppgifter i timmar och energi räknat.

Inom primärvården planerar man även att förlänga besöksintervallen för vissa patientgrupper, exempelvis välbehandlade patienter med diabetes. 

Arbetet med att se över om uppgifter kan flyttas till andra personalkategorier har påbörjats. Men effekten kommer märkas först på längre sikt, tror Daniel Svedin.

– Sjuksköterskor och sjukgymnaster har redan i dag tagit över en del av primärvårdsläkarens sysslor men det kan utvecklas ytterligare, till exempel med blodtrycksmottagning och hjärtsviktsmottagning. Men det är ett utvecklingsarbete som måste få ta tid.

För att minska beroendet av stafettläkare försöker landstinget få till ett ökat samarbete mellan vårdcentraler och utöka jourerna för utbildningsläkare i Falun–Borlänge. Ytterligare en förändring är att landstingsfullmäktige har beslutat att varje stafettläkare ska få ett område som motsvarar 3 000 patienter – det vill säga det dubbla mot vad som angetts som rimligt för en ordinarie distriktsläkare. 

– Jag tycker att det är bra att man sätter upp ett tydligt tal för hur många patienter en stafettläkare ska ha. Då får vi ett mått på hur många stafettläkare som behövs på varje vårdcentral, säger Daniel Svedin.

Är 3 000 patienter per läkare rimligt?

– Jag tycker att en stafettläkare ska ha fler patienter än en ordinarie eftersom de jobbar heltid och inte har så mycket kringverksamhet. 3 000 patienter låter som ett högt måltal och det blir kanske mer kvantitet i stället för kvalitet då, säger Daniel Svedin som befarar att det kan leda till sämre patientsäkerhet genom att exempelvis provsvar missas.

Han ser även en risk att hyrläkarnas höga arbetsbelastning kan leda till försämrad kontinuitet bland de hyrläkare som annars skulle välja att stanna på samma vårdcentral en längre period.

Läs även:

Ingen större skillnad på lasarettet

Läs tidigare artiklar:

Läkarbrist slår hårt mot Falun

För hög arbetsbelastning för läkarna i Falu primärvård

Landstinget Dalarna vill begränsa arbetsuppgifterna i primärvården