Standardiserade vårflöden nämns allt oftare som ett sätt att uppnå en effektiv och likvärdig vård. Hittills har det dock mest handlat om specialiserad vård, exempelvis cancervård.

Men nu vill Region Jämtland Härjedalen införa standardiserade vårdflöden inom primärvården. Förslaget är en del i ett åtgärdspaket som regionfullmäktige beslutade om den 21 oktober för att komma till rätta med det underskott som primärvården dras med.

De standardiserade vårdflödena ska gälla stora symtomgrupper. Flödesscheman ska ange i vilken ordning olika yrkeskategorier ska träffa patienten, vilka åtgärder som ska vidtas i varje steg och när remittering till specialistvården ska ske. Som exempel bör sjukgymnastiken bli första vårdnivå för rörelseapparaten.

Regionstyrelsens ordförande Ann-Marie Johansson (S) ser standardiserade vårdflöden som en kvalitetssäkring.

– Det är en viktig del i att uppnå en jämlik vård, så att oavsett vem du har framför dig och vilken vårdcentral det är, så är det den här behandlingen som ska ges, och det ska göras i den här ordningen. Vi vill också flytta mer av vården från sjukhus till primärvård, och standardiserade vårdförlopp är en del i att se vad som kan göras på andra ställen än sjukhus.

I styrelsen för Distriktsläkarföreningen, DLF, i Jämtland, är man dock tveksam till standardiserade vårdflöden inom primärvården, säger Kerstin Ermebrant, styrelseordförande för DLF i Jämtland.

– Vår uppfattning är att den allmänmedicinska kompetensen inte vinner något på standardiserade vårdflöden. Allmänmedicinen arbetar med konsultationens konst och med att tolka symtom som inte fångas hur som helst, och där är kontinuitet och tid det allra viktigaste. Symtom kan ju vara väldigt varierande, och det behöver inte alls handla om det som står i checklistan, säger Kerstin Ermebrant och ger ett exempel:

– Om man har ont i ryggen är det inte i huvudsak för att man har svaga muskler eller utför tunga lyft, utan det finns ett väldigt tydligt samband med möjligheten att påverka på arbetsplatsen och relationen till chef och arbetskamrater.

I åtgärdspaketet ingår även att starta ett pilotprojekt på en eller två hälsocentraler där man ska låta primärvården »hålla i plånboken« och beställa vård från specialistvården. Tanken är att primärvården ska bli styrande i vården.

– Vi vill att den största delen av vården ska ske i primärvården, och då tror vi också att det är bra att ha kontroll på pengarna på det sättet och kunna följa vårdflödet, säger Ann-Marie Johansson.

I pilotprojektet kommer det inte handla om verkliga pengar eftersom vårdvalet inte tillåter det, utan man kommer lägga upp en fiktiv budget som primärvården får beställa vård för.

Vad är det tänkt att det ska ge för incitament?

– Ju mer du kan göra på din egen vårdcentral, desto mer pengar kan du behålla där. Vi ser ju att täckningsgraden är olika på olika vårdcentraler. Man gör mer på de vårdcentraler som ligger långt från sjukhusen, säger Ann-Marie Johansson, som menar att standardiserade vårdflöden kommer att motverka att vårdcentralerna låter bli att skicka patienter som behöver det till sjukhus.

En annan tanke med att låta primärvården bli styrande i vården är att det ska öka statusen för allmänmedicinen i en region där primärvården har svårt att rekrytera läkare.

– Det kan ju vara en riktig tanke, men då skulle man ju vilja diskutera lite mer och ta reda på vad det finns för vetenskap bakom det hela, om det skett så någon annanstans, säger Kerstin Ermebrant.

Innan man för över mer pengar till primärvården måste man dock veta vad de ska räcka till, betonar hon.

– Man måste veta vilken servicenivå som gäller och underfinansieringen måste rättas till. Får vi en liten skvätt pengar som ska räcka till väldigt mycket mer så går det inte, då blir det bara ännu värre med arbetsmiljön.