Enligt Socialstyrelsen är ansvaret för svenska traumavården i dag för decentraliserat. Organisation, arbetssätt och dokumentation ser olika ut i olika landsting, med följden att vi inte är optimalt rustade att klara en allvarlig händelse med många skadade, exempelvis en omfattande trafikolycka eller ett terrorattentat, där det kan behövas samordning mellan flera landsting.
Som Läkartidningen rapporterat vill Socialstyrelsen därför få till stånd en nivåstrukturering av traumavården. Navet ska vara så kallade traumacentrum, koppade till universitetssjukhusen, med kompetens att ta hand om de svåraste fallen och med kapacitet att vid behov ta emot patienter från andra regioner.
Nivån under, traumaenheterna, utgörs av akutsjukhus med beredskap att ta emot traumapatienter dygnet runt och ge initial behandling av alla typer av stort trauma.
Den tredje nivån utgörs av den prehospitala nivån. Här anser Socialstyrelsen att Försvarsmaktens, Sjöfartsverkets och Polismyndighetens luftburna resurser bör utvecklas till att kunna användas av hälso- och sjukvården.
Utöver dessa förslag, som kräver nationella initiativ för att genomföras, innehåller Socialstyrelsens rapport ett antal förslag på åtgärder som landstingen själva kan vidta för att stärka traumavårdkedjan. Det handlar bland annat om att man gemensamt formulerar krav för de sjukhus som ska ta emot traumapatienter, att man inför en gemensam alarmeringsfunktion, att man tar fram gemensamma indikatorer för uppföljning samt att man ser till att sjukhusen har tydliga riktlinjer för hur de ska agera vid en skadehändelse med flera skadade.
För att öka samordningen föreslås bland annat att landstingen tar fram gemensamma bedömningskriterier och dokumentationsrutiner.
Det var efter attentaten i Oslo och på Utöya 2011 som Socialstyrelsen fick uppdraget att se över den svenska traumavården.
