Konsensus har rått i många år om att den kliniska forskningen i Sverige tappar mark och behöver stärkas. Punkterna i det underlag som Läkarförbundet lämnat till Utbildningsdepartementet är också till stor del sådana som framförts tidigare i andra sammanhang.
Bland det viktigaste för att stärka den kliniska forskningen är enligt Läkarförbundet att se till att forskarbanan ter sig lockande för fler läkare, som annars har andra karriärvägar att välja mellan. Inte minst behövs fler delade tjänster mellan sjukvård och akademi, vilket skapar trygghet och hindrar att patientarbetet tränger undan forskningen. Läkarförbundet vill också se statliga satsningar på meriteringsanställningar i form av forskar-AT och forskar-ST, i syfte att sänka disputationsåldern.
För att se till att forskningen får sin rättmätiga plats i sjukvården anser Läkarförbundet att det bör förtydligas att det ingår i universitetssjukhusens uppdrag att bedriva forskning, och att detta inte får trängas undan av sjukvårdsproduktion. Forskarmeriter bör vara ett villkor för överläkartjänst på universitetskliniker.
Den påbörjade satsningen på behandlingsforskning och annan patientnära forskning behöver tillföras mer resurser, anser förbundet, som understryker att klinisk forskning inte får reduceras till läkemedelsprövningar.
Läkarförbundet anser också att de senaste årens satsningar på medicinsk forskning varit för mycket inriktade på excellens på bekostnad av bredd och återväxt. Precis som många andra anser Läkarförbundet att de direkta anslagen till universiteten (»fakultetsmedlen«) bör öka och att långsiktiga satsningar, exempelvis på infrastruktur och starka miljöer, bör vara ett ansvar för lärosätena snarare än för Vetetenskapsrådet, vars roll bör renodlas till att finansiera forskarinitierade projekt.
Läs även:
Dekaner önskar åtgärder för att stärka den medicinska forskningen
