Årsrikas kunskaper borde utnyttjas bättre

Allt fler läkare fortsätter att arbetar efter att de fyllt 65 år. Och för att klara av framtidens förändrade demografi – där fler ska försörjas av färre – krävs bland annat nya lösningar inom hälso- och sjukvården. Enligt Gunnar Wetterberg, historiker och tidigare chef för SKL, har inte mycket gjorts för att utjämna kostnaderna för vården och omsorgen, trots att den stora anspänningen av 40-talistspuckeln knappt har börjat.

– Men det räcker inte att ha pengarna till det här om det inte finns de som kan göra jobbet.

Han menade att nyckeln till personalförsörjningsproblemen ligger i den kvalificerade personalen och att problemet då blir tydligt: Hur utnyttjar man den kvalificerade personal som finns så effektivt som möjligt?

– Det krävs en stor organisationsöversyn inom svensk sjukvård, där man ser till att de som har de kvalificerade kunskaperna får använda dem så mycket som möjligt, det är en viktig faktor för att hantera problemen. Och därför ska de som vill och kan få fortsätta arbeta och utnyttja sina kunskaper, sa Gunnar Wetterberg.

Ann Numhauser-Henning, professor i civilrätt vid Lunds universitet, arbetar med äldrerätt och valde att lyfta diskrimineringsproblematiken. Hon menade att det fortfarande förekommer diskriminering inom vida ramar. Ett exempel är ofrivillig pensionering, vilket enligt Ann Numhauser-Henning inte nödvändigtvis är enbart negativt. För även om ett förbud mot ofrivillig pensionering skulle kunna vara positivt för individen kan det också innebära risker.

– Det finns en risk för att man skulle få kränkande uppsägningar där man får veta att man inte längre duger. Risken är också att det leder till ett försvagat anställningsskydd, eftersom individens kapacitet blir bevistema, sa Ann Numhaser-Henning.

Lagar är nog bra, menade läkaren och riksdagsledamoten Barbro Westerholm, men främst behöver attityderna till den årsrika generationen ändras.

– Årsrik står för oss som är rika på antal levda år, vi är rika på kunskap och vi har något som man bara kan leva sig till – livserfarenhet.

– Jag och Björn von Sydow håller på att djupdyka i den forskning som finns kring livserfarenhet och vad den är värd. Den är väldigt mycket värd i yrken där man ska ta snabba beslut i farliga situationer där man har ofullständigt beslutsunderlag, vilket läkarkåren så ofta ställs inför. Det vi har hittat är att livserfarna människor är suveränt bättre på komplicerad problemlösning, där det finns flera frågetecken på gång samtidigt. Studierna är inte gjorda på läkarkåren, men det skulle jag vilja gjordes, sa Barbro Westerholm.