Digitaliseringen kommer att påverka oss i samma utsträckning som industrialiseringen, skriver Arbetsmiljöverket i en kartläggning över den digitala arbetsmiljön. Och trots att det finns en rad positiva effekter av digitaliseringen, pekar myndigheten samtidigt på en rad arbetsmiljöproblem som kan kopplas till den samma. Bland annat en ökad belastning, stress och ohälsoproblem för individen.
Ett flertal verksamheter har i och med digitaliseringen förändrats i grunden, där sjukvården nämns som ett exempel. Enligt kartläggningen vittnar många läkare om en ökad press och belastning. Och Karin Båtelson, Läkarförbundets förste vice ordförande, menar att det bland annat är på grund av IT-system som är oöverskådliga, opraktiska, tröga och osäkra.
– Och vi använder ändå fax, scanner och papper hur mycket som helst. Vi har parallella system, ett på papper och ett digitalt.
Syftet med kartläggningen är dels att beskriva problembilden i den digitala arbetsmiljön, dels att visa på åtgärder som kan bidra till en lösning. Ett exempel som Arbetsmiljöverket lyfter fram är IT-skyddsronderna. Karin Båtelson är en av dem som 2009 på Sahlgrenska i Göteborg var med och initierade föregångaren IT-ronden, se faktaruta.
Själva idén är att kontaktytorna mellan dem som jobbar i vården, den lokala IT-avdelningen och utvecklarna ska öka, samt ge medarbetarna en möjlighet att föra fram sina erfarenheter och synpunkter på hur det faktiskt fungerar.
– Vi ville sätta oss på samma ställe för att kunna visa hur det går till i praktiken, så att vi kunde hitta lösningar och få samma verklighetsbeskrivning., säger Karin Båtelson.
Tidigt under de första IT-ronderna blev det tydligt att många problem var gemensamma för olika avdelningar.
– Man hade inte haft en översikt tidigare, eftersom man inte gått ner i verksamheten på riktigt, säger Karin Båtelson.
– Vi har det här lapptäcket av system som inte hänger ihop och det bryr vi oss egentligen inte om, men vi vill inte veta att det inte hänger ihop. Vi vill kunna logga in en gång och sen vara inne i alla system. Dessutom vill vi ha ett system som utgår från patienten och inte tvärtom.
Resultat blev också en minskning av handhavandefel, korrigering av inställningsfel, ökade kontaktytor med personkännedom, en större förståelse för varför vissa saker inte fungerar och en större förståelse för vilka projekt som är på gång.
– Man får en större delaktighet och en medvetenhet. Det är en del som är konkret och en del som är psykologisk, men oerhört viktiga, säger Karin Båtelson.
Nackdelen är dock att en IT-rond kräver att många människor med rätt ansvarsområden ska samlas på samma ställe.
– Det är resurskrävande, men det är absolut värt det om man lyckas fullfölja, säger Karin Båtelson som menar att det därför är viktigt att kunna visa på resultat:
– Du skapar också mycket förhoppningar hos medarbetarna att det verkligen ska bli bättre, eftersom alla är så dödströtta på IT-systemen. Och blir det då inte bättre så blir det istället en negativ effekt.
Hälso- och sjukvården var tidigt ute med att använda datorer i arbetslivet, men till en början främst i rent tekniska sammanhang. Enligt en undersökning som Arbetsmiljöverket hänvisar till spenderar en läkare runt 50 procent av sin arbetstid vid datorn.
– Det är inte de digitala systemen vi inte vill ha, det vill vi absolut, men det ska vara bra system. Om vi hade lagt de 50 procenten på ett bra IT-stöd så hade man kunnat göra oerhört mycket mer sjukvård, träffat fler patienter och kunnat göra bättre bedömningar med säkrare resultat, säger Karin Båtelson.
Detta är en IT-rond
Första steget i IT-ronden är att systemleverantörer och den lokala IT-avdelningen följer med en läkare under en halv arbetsdag, något som man valt att kalla medsITning, för att ge en inblick i medarbetarens vardag. Tanken är att mindre problem, så som felaktiga inställningar och onödiga omvägar i systemet, direkt ska kunna korrigeras, men också att de större fel som skapat problem blir synliga.
Ett protokoll från ronden skrivs och följs senare upp av de som deltagit i ronden, tillsammans med den chef som sitter på plånboken.
En översikt över den genomgångna avdelningen görs av den lokala it-avdelningen. Det vill säga att gamla datorer tittats över, skrivare ställts in på rätt sätt och att rätt program installeras på rätt datorer.
Tips som framkommit under ronden återkopplas till övrig personal på avdelningen.
Efter ett antal månader görs en uppföljning för att se att det verkligen skett förändringar.
Skillnaden mellan IT-skyddsrond och IT-rond är att den förstnämnda enbart har fokus på arbetsmiljön och involverar ett skyddsombud, medan den sistnämnda även är till för verksamhetens behov och utveckling och inte förutsätter någon skyddsombudsutbildning.
