– I dag går ungefär 75–85 procent av hälsobudgeten till behandlingar av kroniska sjukdomar, och det här har accelererat. Många tror då att det är den nya tekniken, med digitaliserad behandling, som ska utgöra lösningen på den här stora utmaningen, sa Mats Artursson, utredare, medicinteknik, Läkemedelsverket, som var en av seminariets talare.

Och visst finns det möjligheter. Mats Artursson pekade bland annat på effekter som tidiga diagnoser och ökad prevention där patienten tar ett större ansvar för sin hälsa och mer effektiv hälsovård.

Antalet hälsoappar har exploderat den senaste tiden och i dag finns det runt 165 000 stycken. Och det är bland annat här som Mats Artursson ser potentiella problem – hur Läkemedelsverket ska kunna säkerställa att apparna fungerar och inte är farliga.

– Det som intresserar oss är om produkterna är medicintekniska. Anser vi att de är det, gäller det att tillverkaren måste följa de procedurer och regler som krävs, och att de här produkterna ska utvecklas på rätt sätt.

Appar med allmän information, som läkarböcker och utbildningsmaterial, räknas inte som medicintekniska produkter, och Mats Artursson ser inte heller några större risker med dem. I andra änden av skalan finns de som räknas som medicinteknik; till exempel när man via en sensor eller elektrod ansluter till en mobil plattform för att mäta blodsocker eller använder mHälsa (mobil hälsa)/app till att ändra inställningar för infusionspump. Och däremellan finns det gråzoner, som videospel som ska motivera patienten att utföra övningar i hemmet eller via frågeformulär hjälpa patienten att välja mellan att besöka läkare eller inte.

– De problem som vi ser nu är att apptillverkare är en helt ny kategori av utvecklare som inte har samma bakgrund som andra medicinteknikutvecklare har. De har alltså bristande kunskap om det regelverk som finns för att utveckla dessa produkter, sa Mats Artursson.

Han pekade också på det faktum att vem som helst kan ladda ner en app, oftast gratis, och att appen dessutom kan förvandla en vanlig smart telefon, som i grunden är en konsumentprodukt, till en medicinteknisk produkt.

– Självtesten som man laddar ner fritt från nätet kan ställa till med allvarliga konsekvenser.

Enligt Mats Artursson är en utmaning att regelverket släpar efter och att myndigheterna inte har tillräckligt med resurser för att kunna granska alla appar/mHälso-produkter.

– Jag upplever att det finns en underrapportering, och för att vi ska kunna göra något åt problematiken så behöver vi få in information från er inom hälso- och sjukvården. Så att vi kan få bort de farliga produkterna.