KOL och astma kan orsakas eller förvärras av arbetet

I tidningen Dagens Arbete berättar en ung kvinna om hur hon fick astma efter att ha exponerats för skärvätskor på jobbet. Hon var 22 år gammal när hon började arbeta inom bearbetningsindustrin. Efter bara ett par veckor täpptes andningsvägarna till, efter en månad började hon hosta slem.

Det skulle ta ett år tills hon fick rätt diagnos och tills besvären kopplades till jobbet. Under den tiden sökte hon vård flera gånger – varken läkaren inom primärvården eller läkaren på infektionskliniken frågade vad hon jobbade med. En öron, näs- och halsläkare gjorde det, men ställde inga följdfrågor när hon svarade »industrin«. Hon började så småningom behandlas med kortison, och symtomen lindrades, men hon var fortsatt mycket trött.

Så fick hon höra om en arbetskamrat på samma avdelning som fått astma. Det ledde till att hon kom till en klinik för arbets- och miljömedicin, precis som arbets­kamraten, och sedan till att hon fick börja jobba på en annan avdelning. Successivt blev hon bättre och hostan försvann.

Upp till 15 procent av all nydebuterad astma hos vuxna kan vara kopplad till jobbet [Torén K, et al. Respir Med. 2000;94:529-35]. Att astma kan orsakas eller förvärras av en dålig arbetsmiljö är väl befäst i forskningen. Men enligt läkare på landets arbets- och miljömedicinska kliniker finns det kunskapsluckor inom läkarkåren.

– Överhuvudtaget när det gäller luftvägssjukdomar vore det bra om läkaren frågar vad patienten jobbar med och om patienten märker någon skillnad mellan arbetsdagar och lediga perioder. Den frågan ställs för sällan, säger Kristina Jakobsson, överläkare och professor vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg samt ordförande för Svensk arbets- och miljömedicinsk förening.

Jonas Brisman, överläkare vid arbets- och miljömedicinska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, håller med. Hans uppfattning är dock att andelen patienter med nydebuterad yrkesorsakad astma blir mindre. Samtidigt ökar andelen patienter med astma som har fått förvärrade besvär av jobbet. Det kan till exempel handla om en byggnadssnickare med barnastma som blivit sämre av dammet på arbetsplatsen. Den unga kvinnan som beskrevs tidigare i artikeln hade haft astma som barn, men varit besvärsfri under lång tid.

– Det är väldigt vanligt att personer med astma upplever att de blir sämre på jobbet. Det tror jag inte är så känt bland allmänläkare. Så jag tycker gott man kan fråga alla som har astma och ett jobb: »Blir du sämre på jobbet?«, säger Jonas Brisman.

När det gäller yrkesrelaterad KOL, befarar läkare på de arbets- och miljömedicinska klinikerna att kunskapsluckorna är ännu större än vid astma.

– Jag tror att det finns bättre kunskap om att specifika exponeringar i arbetet kan ge astma: att man kan få astma av att vara bagare tror jag till exempel många läkare vet. Men när det gäller KOL tror jag – om jag generaliserar grovt – inte att man tänker på att det kan finnas annat än cigarrettrökning som orsakar det, säger Maria Albin, professor och överläkare, Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting.

Att man kan utveckla KOL på grund av sitt yrke är egentligen en ganska gammal upptäckt. En brittisk studie från 1950-talet visade till exempel att arbetare med dammiga yrken, som stenarbetare, hade en ökad mortalitet i »bronkit« [Goodman N et al.Br Med J.1953;2:237-43].

De följande decennierna gjordes ett antal studier som flyttade fokus till den ännu starkare kopplingen mellan KOL och tobaksrökning, och yrkesfaktorerna glömdes bort. Ett flertal senare studier visar dock att cirka 15 procent av all KOL beror på yrkesmässig exponering för gas, damm och rök [Torén K. Läkartidningen. 2007;104:3656-8].

Stig Hagstad är överläkare på medicinkliniken vid Kiruna sjukhus och disputerade i våras med en avhandling om KOL bland personer som själva aldrig rökt. En av delstudierna hette: »Prevalence and risk factors of COPD among never-smokers in two areas of Sweden« [Hagstad S, et al. Respir Med. Epub 26 sep 2015. doi: 10.1016/j.rmed.2015.09.012]

Det är en populationsbaserad studie som genomfördes i Norrbotten och Västra Götaland, där människor slumpvis bjöds in till spirometri samt strukturerade intervjuer. I studien deltog 1 839 personer, varav 967 aldrig hade rökt. Resultaten visar att yrkesmässig exponering av damm, gas eller rök är en stark riskfaktor bland icke-rökare.

– Det vi kunde se är att de som uppgav att de utsattes för mycket damm, rök eller gas på sitt arbete hade en förhöjd risk på över 4,5 gånger att drabbas av minst medelsvår KOL. Efter stigande ålder var det den största riskfaktorn hos icke-rökare, säger Stig Hagstad.

Vad kan läkare dra för lärdom av detta?

– Det är en god idé att fråga folk vad de jobbar med och vad de har jobbat med tidigare. Särskilt när det gäller KOL, men även generellt. Det är inte lika inhamrat i medvetandet som många andra frågor som vi ställer, till exempel »röker du?«.

När det gäller KOL, som kan vara ett svårbehandlat tillstånd, tror både Jonas Brisman och Stig Hagstad mycket på prevention.

– I dessa fall måste man åtgärda arbetsmiljön för att hjälpa patienten. Enbart med medicinsk behandling kommer grundorsaken fortfarande att finnas kvar, säger Stig Hagstad. 

Samtidigt är det svårt att bedöma om en patient med KOL kan jobba kvar eller exakt vilka nivåer som är skadliga, enligt Jonas Brisman. I dag saknas tillräcklig kunskap för att kunna ge evidensbaserade råd.

– Det är absolut inget moget forskningsfält och man har egentligen inte kommit mycket längre än att säga att rök, damm och gas inte är bra. Det duger inte riktigt i patientfallen. När det gäller astma vet vi mer om vad som försämrar och det finns kanske 200–300 ämnen beskrivna som kan orsaka astma.

Enligt Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, är dagens astmaläkemedel inte bara av godo. Det händer allt för ofta att patienten enbart får medicinering mot sin sjukdom, eftersom läkemedlen är så effektiva. Problemen i arbetsmiljön som orsakat eller förvärrat astman lämnas däremot därhän.

– När det gäller astma har man en bild av att läkemedlen är så effektiva att man inte behöver bry sig om exponeringen. Det är inte bevisat att det fungerar att vara kvar i den miljö som har genererat sjukdom och behandla bort sjukdomen, men man provar det ändå. Det är olyckligt.

Följden kan bli att en stor andel av astmapatienterna inte riktigt får kontroll på sin sjukdom, enligt Magnus Svartengren.

– Man säger att de kanske medicinerar på fel sätt eller inte medicinerar tillräckligt, men problemen kan bero på arbetet. Så småningom är risken jättestor att de blir sämre och sämre och får kroniska sjukdomar. Upptäcker man det inte i tid, kan man inte backa bandet och börja om.

En annan konsekvens av att orsakssambandet mellan sjukdomen och jobbet inte utreds är att fler på arbetsplatsen riskerar att insjukna. Blir man medveten om problemen, finns det där­emot ofta en stark drivkraft hos arbetsgivaren att förbättra arbetsmiljön för att förhindra att fler drabbas.

Läs även:

Risk att kunskap försvinner om mindre vanliga sjukdomar

Fransstylister – en ny grupp som blir sjuk av jobbet