Utgångspunkten för det välbesökta seminariet var den rapport om genomslaget för nationella riktlinjer, som Myndigheten för Vårdanalys lade fram i början av november (se LT 2015-11-06). Sverige har nationella riktlinjer på femton områden, vilket är färre än i många jämförbara länder.
I rapporten konstateras att dagens riktlinjer har haft vissa positiva effekter; de har bidragit till mer kunskapsbaserad vård och till att minska de geografiska skillnaderna i vården. Men dessa effekter är begränsade.
Nu behövs en sammanhållen och långsiktig strategi för att etablera ett mer välfungerande system för kunskapsstöd, fastslog Vårdanalys, och riktade sig direkt till regeringen med en uppmaning att ta initiativ till detta.
Deltagarna i seminariet gav överlag rapporten högt betyg, men lade tonvikten lite olika. Kerstin Nilsson, ordförande för Läkaresällskapet, var tveksam till att satsa så hårt på krav riktade till regeringen:
– Jag står bakom slutsatserna i rapporten men inte rekommendationen, sade hon. Lösningarna bör involvera patienterna och inte bara huvudmännen.
Thomas Lindén, ordförande för Läkarförbundets chefsförening, ville snabba på arbetet med nya nationella riktlinjer.
– Dagens nationella riktlinjer täcker bara cirka 25 procent av alla sjukdomstillstånd, sade han. Det behövs betydligt mer. Jag vill också se en utbyggnad av beslutsstöd som kan användas direkt när man behandlar patienten.
Även Göran Stiernstedt, regeringens samordnare för effektivare sjukvård, vill ha fler nationella riktlinjer:
– Jag anser att staten ska ta initiativ till att utreda vem som ska göra vad. I dag görs det massor av dubbelarbete.
