När en patient söker sig till en psykiatrisk akutmottagning möts hen av personal som ska bedöma behovet av psykiatrisk specialistsjukvård. Det betyder att de som bemannar mottagningen eller telefonrådgivningen måste ha kompetens att bedöma de sökandes vårdbehov.

Så är inte alltid fallet, konstaterar IVO, som funnit att kunskapsnivån varierar både mellan och inom mottagningarna.

En annan brist hos akutmottagningarna är att det finns olika uppfattningar om vem som ska göra den första bedömningen av patientens vårdbehov. Detta kan till exempel medföra att den första och enda bedömningen av vårdbehovet görs av en skötare, skriver IVO i rapporten.

IVO pekar också på brister i dokumentationen vid rådgivnings- och ankomstsamtal, och i ansvarsfördelningen mellan primärjour och bakjour.

I en del fall kände ledningen för mottagningen till de här bristerna, men hade inte närmare analyserat och åtgärdat dem. I andra fall fick de kännedom om bristerna först i och med tillsynen. Därför anser IVO att det finns svagheter i den dagliga ledningen och styrningen av verksamheterna.

Erfarenheter från andra delar av Sverige tyder på att problematiken till viss del är nationell.

– Patienter på psykiatriska mottagningar är utsatta, säger IVOs generaldirektör Gunilla Hult Backlund i en kommentar.

– Verksamheten måste bedriva ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete. Tyvärr bekräftar den här tillsynen en nationell bild av bristande kvalitet, säger hon.