Det som framkommit i medierna i Macchiarini-ärendet den senaste tiden har »lett till en förtroendekris för svensk medicinsk forskning«. Det skriver Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K. Hansson och Lena Claesson-Welsh, ordförande för akademiens klass för medicinska vetenskaper, i ett uttalande på Vetenskapskademiens webbplats i dag den 11 februari.

Hela akademien står bakom uttalandet, efter beslut vid akademiens allmänna sammankomst i går den 10 februari, berättar Lena Claesson-Welsh.

KVA kräver för det första att utredningen av misstänkt forskningsfusk återupptas och flyttas från Karolinska institutet, KI, till Centrala etikprövningsnämnden. KI:s utredning avslutades, tvärtemot utredaren Bengt Gerdins slutsatser, med att Karolinska institutets rektor i augusti förra året friade kirurgen Paolo Macchiarini. »Det är av största betydelse att ärendet avgörs på ett oväldigt sätt som vinner allmän acceptans och återskapar förtroendet för medicinsk forskning«, enligt uttalandet.

För det andra kräver Vetenskapsakademien att en komplettering införs i artikeln i Lancet 2011. Artikeln beskriver den första operationen med en konstgjord luftstrupe, utförd vid Karolinska universitetssjukhuset. Akademien kräver en komplettering »där det redogörs för det fortsatta förloppet, komplikationerna och patientens bortgång«.

Även om inititativet till att en kompletterande kommentar till artikeln införs i Lancet skulle kunna komma från flera håll, författarna, KI eller Lancet, så riktar sig KVA:s krav till KI. 

– Vi kräver det av KI. Där har aktiviteten varit dålig. Alla väntar, säger Lena Claesson-Welsh till Läkartidningen.

– Vi lutar oss mot Bengt Gerdins utredning som vissa av oss har gått igenom, och vi har sett kontrasterna mellan den och Lancets artikel. Vi vet att patienten avlidit, medan det i artikeln beskrivs som ett lyckosamt utfall, och det tycker vi skulle kunna gå in i en redaktionell kommentar omedelbart. 

Ett alternativ till komplettering skulle kunna vara att i första hand alla författare formellt begär att artikeln dras tillbaka, men det är en lång process, det kan man inte vänta på, menar Lena Claesson-Welsh. Om Centrala etikprövningsnämnden tar över utredningen så kan begäran om att dra tillbaka artikeln sedan komma därifrån. Under tiden kan de enskilda medförfattarna vända sig till Lancet och begära att deras namn dras tillbaka från artikeln, enligt Lena Claesson-Welsh.

För det tredje tillsätter Vetenskapsakademien en egen utredning tillsammans med Läkaresällskapet. Utredningen ska föreslå rekommendationer för kliniker och forskare som arbetar i gränslandet mellan sjukvård och forskning, i syfte att göra gränsen tydligare och för att se till att regelverket för användning av nya behandlingsmetoder på svårt sjuka patienter respekteras. Utredningen ska ledas av professor Olle Lindvall i Lund.

Uttalandet kommer att översättas till engelska och spridas, bland annat till Lancet.