Att tillåta kommersiellt surrogatmoderskap, det vill säga där kvinnan som bär på barnet får en ekonomisk ersättning, anser utredningen skulle vara svårt att förena med de förbud som finns mot handel med kroppen och dess delar och med de regelverk som ska skydda kvinnors och barns rättigheter.

Till skillnad från Statens medicinsk-etiska råd, som för tre år sedan öppnade för så kallat altruistiskt surrogatmoderskap, anser dock utredaren, lagman Eva Wendel Rosberg, att nejet till surrogatmoderskap bör gälla även om surrogatmamman och föräldraparet har en nära relation och inga pengar är inblandade.

Huvudskälet är att det enligt utredningen finns en »uppenbar risk« för påtryckningar och för en dold kommersialisering. Förutom den risken pekar utredaren även på de tragedier som kan uppstå om kvinnan ångrar sig och antingen väljer abort eller att behålla barnet. Dessa valmöjligheter anser utredningen att den gravida kvinnan måste ha utifrån hennes rätt till självbestämmande.

Utredaren, som överlämnar sin utredning till regeringen i dag, onsdag, föreslår samtidigt att IVF-behandling ska bli tillåten med enbart donerade könsceller, till skillnad från i dag då en av föräldrarna ska vara genetisk förälder till barnet.

Man bör även kunna donera befruktade ägg som blivit över vid en IVF-behandling, vilka utredningen föreslår ska kunna förvaras i upp till tio år i stället för som i dag i max fem år. Här vill utredningen att det ska vara möjligt för donatorn eller donatorerna att ångra sig ända fram till dess att ägget inplanteras. Barnet bör ha samma rätt att veta sitt ursprung vid sådana donationer som vid ägg- eller spermiedonation.