En nyhet som aviserats är att den nya forskningspropositionen kommer att ha både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Det långsiktiga perspektivet är tänkt att sträcka sig över hela tio år, vilket förstås kräver ett brett politiskt stöd för att bli meningsfullt.

Oppositionen kommer knappast att motsätta sig höjda basanslag eller satsningar på karriärvägar. Mer strid kan det däremot bli om det så kallade kvalitetsbaserade tilldelningssystemet. Det introducerades i 2008 års proposition och innebär att 20 procent av basanslagen ingår i en pott som omfördelas mellan lärosätena baserat på hur väl de presterar. Omfördelningen har hittills utgått från bibliometriska mått samt mängden externa anslag. Modellen har kritiserats för att vara för fyrkantig, och Vetenskapsrådet har nu tagit fram en peer review­baserad modell som man hoppas ska upplevas som mer legitim.

Från oppositionshåll har man dock uttryckt oro för att regeringen är på väg att överge systemet. Klart är att den senaste budgetpropositionen, regeringens första egna, knappast andades någon större entusiasm. Visserligen tillämpades omfördelningssystemet, men dess effekt dämpades genom att lärosätena delades in i tre grupper där man enbart konkurrerade inom gruppen. Dessutom garanterades samtliga lärosäten ett tillskott på fem miljoner kronor oavsett resultatet av kvalitetsvärderingen.

En annan tvistefråga kan bli de »strategiska forskningsområdena«, ett annat av den förra regeringens flaggskepp. I den forskningsproposition som lades för åtta år sedan öronmärktes betydande summor till en rad utpekade områden där internationellt ledande forskare skulle rekryteras och högpotenta forskarmiljöer byggas upp. 2012 avsattes medel till ytterligare ett antal områden. Det är i dagsläget oklart hur regeringen ställer sig till att förlänga dessa satsningar och, om inte, huruvida de olika lärosätena kommer att få behålla medlen som basanslag.

Läs även:

Efterlysning: Bättre villkor för forskande läkare

Umeåmodell får disputerade läkare att fortsätta forska

Vad hoppas du på i den nya forskningspropositionen?