Den senaste forskningspropositionen 2012 innehöll en rad satsningar på klinisk forskning, bland annat öronmärkta pengar för klinisk behandlingsforskning och åtgärder för samordning av kliniska studier.
Dessa i och för sig välkomna steg har dock inte lyckats vända trenden att allt färre läkare väljer forskarbanan, konstaterar Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation och ledamot i förbundsstyrelsen.
– Det finns en sjunkande andel läkare som disputerar, men det stora problemet är att när man disputerat så kommer man inte vidare, för det är svårt att hitta trygga anställningsförhållanden. Då väljer man bort forskningen till förmån för en klinisk karriär.
Att förbättra möjligheterna för läkare att forska och vara kliniskt verksamma parallellt är därför en av förbundets högst prioriterade frågor inför den kommande propositionen.
– De läkare som jobbar både i den kliniska vardagen och forskar är en väldigt viktig brygga i utbytet mellan olika enheter och gör att man kan implementera nya forskningsresultat snabbare i verksamheten och föra tillbaka erfarenheter i vården till forskningen.
För att skapa bättre anställningsvillkor för dessa personer skulle man vilja se en förändring i högskolelagen och högskoleförordningen, säger Sofia Rydgren Stale. I dag tillåter dessa bara delade anställningar mellan universitet och sjukvård för läkare som uppnått såväl specialist- som lektorskompetens.
– Det kanske är dumt att man utestänger folk från bra anställningsformer till dess de är 45.
Huruvida regeringen är beredd att gå Läkarförbundet till mötes när det gäller kombinationsanställningar för läkare är oklart. Däremot har forskningsminister Helene Hellmark Knutsson i en rad sammanhang, bland annat i Läkartidningen (nr 7/2015), sagt att karriärvillkoren för unga forskare kommer att vara en prioriterad fråga i den kommande propositionen.
En annan punkt där regeringen varit tydlig gäller fördelningen mellan forskningsrådsmedel respektive direkta anslag till lärosätena, basanslag. Redan i sin regeringsförklaring 2014 tillkännagav statsminister Stefan Löfven att ökade basanslag var prioriterat i den nya regeringens forskningspolitik, ett budskap forskningsministern senare upprepat vid flera tillfällen.
En satsning på ökade basanslag är något som Läkarförbundet anser vore positivt.
– Vi tänker att om universiteten får högre basanslag, så kanske de vågar göra lite fler modiga satsningar på mer oprövade forskare. Det är ju svårt att veta vad man ska satsa på i dag för att uppnå excellens i morgon, säger Sofia Rydgren Stale.
Läkarförbundet menar också att satsningen på klinisk behandlingsforskning behöver stärkas.
– Om man tittar på den totala forskningsbudgeten så är 150 miljoner bara en liten bråkdel, och det här är forskning som ligger nära patientarbetet och har väldigt stor patientnytta. Det är väldigt lätt att tänka att behandlingsforskning är läkemedelsprövningar, men det finns ju många andra utvecklingsområden som har svårare att få finansiering från annat håll, till exempel psykiatrin, där jag jobbar, säger Sofia Rydgren Stale.
Läs även:
Umeåmodell får disputerade läkare att fortsätta forska
10-årigt upplägg kräver bred enighet
Vad hoppas du på i den nya forskningspropositionen?
Läs mer:
Högskoleminister Helen Hellmark Knutsson: Hon vill ha en dialog om läkarutbildningen
