Uppdrag granskning i SVT visar i två program (23/3 och 30/3) hur läkare som är direkt olämpliga eller som saknar rätt kvalifikationer kan arbeta på svenska sjukhus och behandla patienter. Programmen skildrar bland annat fall där Socialstyrelsen inte kontrollerat utländska läkares dokument. Man visar också hur olämpliga läkare som flyttar mellan länder kan undvika kontroll.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren är kritisk till myndigheternas agerande i de fall som tas upp i Uppdrag granskning. Det gäller både Socialstyrelsen, som utfärdar legitimationer, och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som utreder anmälda fall av läkare som misskött sin yrkesuppgift.

– Legitimationen är statens garanti för att en yrkesutövare håller måttet. Då bör man kunna kräva högre kvalitet av granskningen. Allmänheten ska aldrig behöva betvivla att, eller själv efterforska om, den personal som de möter i sjukvården är tillräckligt kompetent, säger Heidi Stensmyren efter att ha sett de två programmen, där hon också medverkar i det ena som sänds i kväll.

Läkartidningen har tidigare skrivit om att Läkarförbundet vill att lagen som ska stoppa olämpliga läkare ses över. Och från och med april kommer de nya EU-reglerna i yrkeskvalifikationsdirektivet att gälla fullt ut.

Direktivet innebär bland annat att alla uppgifter om indragna legitimationer, beslut om prövotid, eller begränsad förskrivningsrätt för läkare i EU/EES-länderna går in i det gemensamma informationssystemet för den inre marknaden, IMI.

Socialstyrelsen skapar ett register av de inkomna varningarna och när en utländsk läkare ansöker om svensk legitimation kollas personen mot registret.

Hittills – sedan januari i år – har det kommit in »tusentals« varningar i systemet, säger Helena Scarabin, jurist på enheten för behörighet vid Socialstyrelsen. Men ännu har man inte fått någon träff i sina sökningar, det vill säga ingen av de ansökande läkarna har haft några anmärkningar.

IVO:s uppgift i det nya systemet blir att granska de inkomna varningarna om läkare och annan vårdpersonal som misskött sig i andra länder.

Sven Lewin, jurist på IVO, säger att man troligen kommer att se över samtliga inkomna ärenden för att avgöra om den berörda personen lever eller arbetar i Sverige. I så fall startar IVO en utredning om vederbörandes lämplighet. Annars sorteras informationen bort.  

– Det är en omfattande och grannlaga uppgift som vi står inför, men jag bedömer det som att vi har kapacitet att klara av det, säger Sven Lewin.

Men Heidi Stensmyren är tveksam till hur reglerna ska tillämpas.

– Det som är bra med det nya direktivet är automatiken i rapporteringen, sen är det upp till det enskilda landet att ha ett säkert och effektivt system för den vidare hanteringen. Det är den uppgiften som ligger på IVO, säger hon.

– Det vi kunde se är att om en läkare som anmäls i systemet inte är yrkesverksam i Sverige just när IVO underrättas så gör myndigheten inget. Det är anmärkningsvärt. Det betyder att om läkaren kommer hit vid ett senare tillfälle så har vederbörande behörighet att verka som läkare trots att myndigheten kanske skulle gjort en annan bedömning om vederbörande befann sig inom landets gränser när meddelandet damp ned. Det är en uppenbar lucka eller en ologisk tolkning av regelverket, säger Heidi Stensmyren.

En annan viktig förändring som följer med det nya direktivet är att den gamla bestämmelsen om att en sekundär legitimation återkallas automatiskt om den primära legitimationen dras in, inte ska gälla längre. Exempelvis så förlorar en dansk läkare som arbetar i Sverige alltså inte sin svenska legitimation om hens danska primärlegitimation dras in, såsom reglerna tidigare sagt. Den gamla bestämmelsen anses strida mot direktivet som säger att alla ska få sin sak prövad mot de bestämmelser som gäller i det land där man verkar.

– Det är inte rimligt att exempelvis en legitimation som dras in av åldersskäl i England automatiskt ska leda till en avstängning i Sverige. En svensk legitimation kan bara återkallas på de vanliga svenska återkallelsegrunderna, inte på grund av utländska regler. Men allvarliga förseelser utomlands ska givetvis kunna påverka en bedömning, säger Sven Lewin på IVO.

Det nordiska samarbetet fortsätter parallellt med de nya EU-reglerna. Det betyder att nordiska läkare måste ansöka om prövning hos Socialstyrelsen som alla andra, men processen är snabb och förenklad.

I Uppdrag granskning kritiseras Socialstyrelsen för att vara alltför försiktig när det gäller att granska dokument som visas upp av utländska läkare, till exempel examensbevis eller intyg om arbetserfarenhet. I programmen visar man upp fall med papper som är tydligt förfalskade och som använts för att skaffa svenska legitimationer.      

EU:s regler kräver att myndigheten ska ha skälig grund för misstanke när det gäller kontroll av de handlingar som en läkare åberopar för att få sin svenska legitimation. Vad det exakt innebär är svårt att slå fast, säger Pernilla Ek, enhetschef, Socialstyrelsens enhet för behörighet. 

– Det finns inte någon konkret beskrivning av vad skälig misstanke är. Det bygger på kunskap och erfarenhet. Vi kan inte överskrida vad som är rimligt, då får vi EU-kommissionen på oss, säger hon.

Heidi Stensmyren tycker att Socialstyrelsen borde vara flitigare i sina kontroller. 

– Jag tycker de tolkar det snävt och gör det lite lätt för sig när de väljer att inte kontrollera handlingar. Om man ser många dokument från samma institutioner, då lär man sig hur de ska se ut, men när myndigheten ska kontrollera äktheten på dokument från institutioner som de inte känner till då bör deras egen bristfälliga vetskap motivera att man granskar och kontrollerar extra.

Efter programmen ska Socialstyrelsen gå igenom samtliga legitimationer som beviljats under 2014–2015 baserade på dokument från tredje land, se Socialstyrelsen ser över legitimationer efter reportage om falska läkare.