»Den professionella yrkesrollen måste stärkas«, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

Foto: Rickard L Eriksson

Heidi Stensmyren menar att den byråkratiska styrningen av läkare till och med har blivit striktare och mindre flexibel på senare tid, då riktlinjer inte längre är riktlinjer utan ses som regler för hur man måste göra.

– Vi har haft ekonomernas decennium och nu har vi juristernas decennium. Man använder nu oftare styrsystem där krav på 100-procentig följsamhet till regler och bestämmelser krävs. Avsteg hanteras i vissa fall som brott mot avtal och regelverk med risk för negativa sanktioner. Förutom att det drar enorma resurser att reglera och kontrollera så är effekterna av kontrollsamhället att man inte får tillbaka det från den individuella yrkesutövaren som man skulle kunna få. Här krockar verkligen systemet med yrkesrollen, säger hon.

Arbetet i sjukvården organiseras så att läkarna behandlas som anonyma, utbytbara kuggar i det stora sjukvårdsmaskineriet, något som i sin tur bidrar till lägre ansvarstagande.

– Vi hade tidigare i lagstiftningen en patientansvarig läkare, men den tog man bort och sa att »det spelar ingen roll vem som är ansvarig för patienten«. Vad hände? Patienten kan komma in till sjukvården och ha tio till tolv olika läkare varav ingen har det övergripande medicinska ansvaret, vilket leder till att ingen har det yttersta mandatet eller kan ställas till ansvar, säger hon.

En annan viktig fråga för läkarna, menar Heidi Stensmyren, är att professionen har tappat ekonomiskt, det vill säga fått sänkt köpkraft i samhället.

– Vi har haft en reallönesänkning de senaste 30 åren, sannolikt beroende på att arbetsmarknaden till stor del har varit offentlig sektor med, i stort sett, bara en arbetsgivare: landstingen.

Allt detta har gjort att läkarprofessionen har tappat en del av sin forna glans. I dag är stress, nedstämdhet och depression inte ovanliga arbetsrelaterade symtom hos läkare.

– Det är fortfarande så att vi har ett väldigt stort och tungt ansvar för verksamheten, men läkarens befogenheter är mera kringskurna i dag, säger Heidi Stensmyren.

Men hon ser samtidigt vägar ut ur den negativa spiral som läkarna befinner sig i.

– En är att minska den administrativa bördan för läkarna genom att läkare får ökat stöd av exempelvis medicinska sek­reterare och andra personalresurser för att på så vis frigöra tid för patienter. Den professionella yrkesrollen måste stärkas. Läkare måste kunna delegera arbetsuppgifter som de är överkvalificerade för. Sedan måste vi se till att läkare tar sig an chefskapet. När chefen är läkare kan denne ta medicinskt ansvar för verksamheten och ge läkare stöd i yrkesrollen och yrkesutövandet. Betydelsen av detta har underskattats, säger hon.

Heidi Stensmyren menar också att läkarna måste ges större frihet och mer befogenheter.

– Läkarna måste ta det ansvar de måste ta och ha en friare yrkesroll. Här behöver vi självklart ta för oss. Vi får till viss del det mandat som vi tar. Sedan behöver även vi få möjligheten att bli egenföretagare och få driva verksamhet. Vi vet ju att om man kan starta och driva egna vårdcentraler så kan man påverka, utnyttja den egna potentialen och utveckla verksamheten, säger hon.

Men även inom landstingsstyrd vård måste läkaren få mer befogenhet, menar hon.

– Ska vi få till en förändring så är det viktigt att man låter professionen få utrymme att ta ansvar, inte bara som egenföretagare, utan också inom de offentligt drivna verksamheterna. Det är ju naturligt att läkaren, som är den högsta medicinskt ansvariga, leder verksamheten och har befogenheter och utrymme att styra och leda. Det är helt centralt, säger hon.

Läs mer: Läkare yrke med hög trovärdighet – men låg autonomi