Lancet tar bort svensk författare

Jag håller inte med dig, Catarina Bitkover. (...) Macchiarini (...) välkomnades som en frälsare till KI och KUS 2010. Människor är flockdjur och de flesta sjöng med i Hallelujakören, även Karl-Henrik Grinnemo. Nu har nya omständigheter framkommit, och jag är helt övertygad om att Grinnemo inte hade varit medförfattare till artikeln om han hade känt till dem. För övrigt borde naturligtvis artikeln i Lancet omedelbart dras tillbaka tillsammans med en förklaring från redaktionen. Obegripligt att de inte agerar. Vill de inte att forskare ska publicera sig i deras tidskrift längre?

Sven, som anställd på KS-Solna (och därmed forskningsanknuten), och som student vid KI (också på avancerad nivå) är det två saker som slagit mig.
1. Mycket av det som kallas forskning är skräp.
2. Det engagemang som många "författare" till vetenskapliga artiklar gäller i första hand att få sitt namn i tryck (inte sällan inget annat).
Om Grinnemo personligen kan i det här fallet sägas att han verkligen agerat. Men det är tyvärr inte så vanligt ("skandalen" här är inte fusket i sig, utan hur mitt före detta institut, min regering och mitt sjukhus handlagt saken). Att författarnas namn också står kvar på usla artiklar ur dålig projekt kan kanske i bästa fall stävja skräpet. Om din "flockursäkt" (som väl också får antas gälla tillbakadraganden?) upphöjs till princip är det fritt fram att sätta sitt namn på vad som helst -- ingen behöver någonsin kolla någonting. Det är inte ett steg mot det vi behöver nu: mindre men bättre forskning.

Precis som du gör i dina kommentarer. Dock detta: 1 om van der Kwast och Lambertz: inte alls! Läs deras böcker! 2 skandalen i detta (än en gång) är inte felandet i sig, sånt här kommer alltid att hända, utan mörkandet och svågerpolitiken (vi gillar inte att kalla sånt här för korruption, som vi skulle kallat det om det skett i tillexempel Indien) efteråt. Nu vill du upphöja mörkandet till något slags humanistisk princip. Det är fel, men jag lovar att inte brännmärka dig för tid och evighet på grund av det.

Eftersom både Dan Josefsson och Hannes Råstam är från kretsarna hängde jag med i Quickdebatten ett ta (jag är före detta journalist, men skrev inget själv). Varken Kwast eller Lambertz har ändra åsikt eller omvärderat sina handlingar efter det som hänt, varken i sina böcker eller i den offentliga debatten, se till exempel det här: http://www.dn.se/nyheter/sverige/lambertz-skillnaden-ar-att-jag-har-ratt/ .
(...) Vore förresten intressant om någon grävde i det där som en vård- snarare än en rättsskandal (nej, jag har för mycket annat att göra).

Var hamnar vi om människor ska brännmärkas för att de någon gång gjort fel? Hur många människor som aldrig har gjort fel och är helt obefläckade finns det? I mina ögon blir din morallära i förlängningen riktigt otäck. Personer som har gjort fel och sedan inser det, ber om ursäkt och ändrar sitt beteende, är i mina ögon hedervärda. Ett exempel Oskar Schindler. Han var nazist och utnyttjade polska judar som billig arbetskraft, blev stenrik men insåg att det som gjordes mot judarna var förfärligt, och använde sedan hela sin förmögenhet för att rädda så många judar som möjligt (över 1200). Han har hedrats av Israel, bl a genom att vara den enda f d nazist som blivit begravd på den katolska kyrkogården i Jerusalem. Det är bra att Grinnemo markerar och tar bort sitt namn, Lancet borde enligt mig omedelbart dra in hela artikeln och förklara varför. Tyvärr inte första gången som just den tidningen presenterar förfalskad forskning.