88 procent av Sveriges landsting har ett pågående lean-arbete, enligt Sveriges Kommuner och landsting, SKL. I Arbetsmiljöverkets färska kunskapssammanställning »Konsekvenser av lean produktion för arbetsmiljö och hälsa« sammanfattas den empiriska litteraturen. Och den visar på både möjligheter och risker. Materialet visar också att det inte finns några enkla samband mellan lean produktion och hälsan hos de anställda.
Vilka konsekvenser lean produktion får beror på hur det praktiseras och vilka förutsättningar som finns i verksamheten. En del verktyg verkar också ha en tydligare koppling till positiva resultat än andra.
– Det heter ofta att lean per automatik leder till förbättringar av arbetsmiljön. Vår genomgång visar att det inte finns något stöd för detta, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, medicine doktor, som skrivit kunskapssammanställningen med Kerstin Ekberg, professor, båda vid Linköpings universitets Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, i ett pressmeddelande.
I sammanställningen skriver Arbetsmiljöverket att det i hälso- och sjukvården finns »övervägande positiva konsekvenser på den psykosociala arbetsmiljön och positiva hälsoutfall«. Dock visade ett par studier att kvalitetsarbetet ger fler krav och nya administrativa arbetsuppgifter samt en arbetsintensifiering. Två studier visar också på att perspektivet spelar roll för utfallet, där fokus på kortsiktig ekonomisk rationalisering kan leda till negativa effekter.
Läs även:
