Maria Söderkvist, divisionschef medicinsk service i Landstinget Sörmland, menar att många delar behöver utvecklas om man ska bli attraktivare som arbetsgivare – lönebildning, kompetensutveckling, arbetsmiljö och ledarskap är några exempel. Man har därför bland annat startat ett kliniskt basår för sjuksköterskor, som kan liknas vid läkarnas AT, med två inriktningar – ett akutspår och ett vårdplatsenhetsspår. Det finns också möjlighet till betald vidareutbildning och rotationstjänster för sjuksköterskor. Åtgärderna kommer att bära frukt på sikt, men för att lösa den akuta situationen används hyrsjuksköterskor och övertid för dem som redan finns inom verksamheten.
– Vi pratar naturligtvis med våra politiker om lönesatsningar till exempel, men vi är inte i hamn där ännu. Vi har en dålig ekonomi och inga pengar själva, det skulle vara oansvarigt av oss att gå in och höja sjuksköterskornas löner eller sänka veckoarbetstiden så att vi behöver ännu fler sjuksköterskor. Men vi måste bli fler, och då behöver vi något att locka med, säger Maria Söderkvist.
System för att ha koll på vårdplatsläget menar Maria Söderkvist är bra. Varje sjukhus har sedan ett par år en vårdplatskoordinator med mandat att lägga in patienter. Som stöd finns en verksamhetschef i beredskap med överblick över länet och kunskap om bemanning och hur vårdtunga avdelningarna är. På så sätt slipper läkarna själva jaga vårdplatser.
En del i att få bukt med överbeläggningarna är att styra både in- och utflöde av patienterna, där samarbetet med kommunerna är en viktig del. Som en del i det arbetet finns en ny satsning på ledningsläkare på akuten som ska se till att rätt patienter läggs in och att de hamnar på rätt nivå från början. Man pratar också om att öppna upp mer dagvård, både inom medicin och kirurgi, samt att separera akuta och elektiva flöden. På sikt kommer också både närvård och mobila team byggas ut.
– Jag tror att vi kommer att kunna öppna fler vårdplatser, men det kommer inte vara inom de verksamheter som vi har i dag, säger Maria Söderkvist.
Personalens upplevelse att man inte fått gehör för tidigare larm om situationen menar Maria Söderkvist är olyckligt.
– Jag är själv ute mycket i verksamheterna, men det handlar också om ledarskapet och att sprida kunskapen. Det är viktigt att som första linjenchef ha en dialog om vad som faktiskt pågår, och att vara ett språkrör både uppåt och nedåt i organisationen. Det tycker jag kan bli bättre.
Hon önskar också en större aktivitet och kreativitet på enhetsnivå för att hitta nya arbetssätt och upplever en för stor tilltro till att hälso- och sjukvårdschefen ska lösa alla problem.
– Själva »hur-et« på varje lokal enhet kan medarbetarna bäst själva. Vi behöver skapa förutsättningar för det och en upplevelse av att man »får göra«.
När intervjun görs, i slutet av mars, hålls nästan 100 av Sörmlands vårdplatser stängda – 23 i Nyköping, 14 i Katrineholm och ett 60-tal på Mälarsjukhuset. Aldrig har man haft så få vårdplatser i länet, och Maria Söderkvist säger att hon ser allvarligt på situationen.
– Stora problem kräver nytänkande och kreativitet, det räcker inte med att justera lite. Vi måste också vara rädda om våra medarbetare och behålla dem vi har.
Läs även: