Karin Båtelson
Foto: Rickard L Eriksson
Bristen på vårdplatser är en av de viktigaste frågorna för läkares arbetsmiljö. Trots det har frågan tidigare inte haft en egen självklar plats i Läkarförbundets arbete. I februari i år beslutade därför förbundsstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp med särskilt fokus på just vårdplatser. Karin Båtelson är ordförande i den nya arbetsgruppen och bildar tillsammans med Elin Karlsson, Johan Styrud, Sarah Jevrém och Marina Tuutma en styrgrupp. Just nu pågår en kartläggning av hur det ser ut runt om i landet för att i steg två kunna staka ut den väg man vill ta framåt.
– Vi vill påtala vilka effekter vårdplatsbristen har. Patientsäkerheten är en del, men det är också ineffektivt, dyrt och gör att vi lägger väldigt mycket tid på fel saker, säger Karin Båtelson.
En annan effekt är de ständiga etiska ställningstaganden som läkare tvingas göra, vilket förvärrar den etiska stressen. Det leder också till att läkare tvingas göra onödiga undersökningar och ta onödiga prov i stället för att kunna observera patienten, vilket i sin tur leder till högre belastning i många delar av sjukvården och längre väntetider för de elektiva patienterna. Dessutom trycks problemet ner och skapar konflikter mellan vårdpersonal när läkare måste ställa patienter mot varandra. Karin Båtelson säger att de nu ser kompetenta läkare som väljer bort arbeten på sjukhus just på grund av vårdplatsbristen.
Att föra en bättre personalpolitik, där man som arbetsgivare ser över löner, arbetets innehåll och möjligheten till fortbildning, är en del i att komma till rätta med problemet, men också att tillföra mer ekonomiska resurser.
– Jag tror att vården just nu är underfinansierad. Vi brukar ju inte tycka om att säga det, eftersom vi tror att om man använder resurserna rätt så kommer vi få ut mycket mer vård för samma pengar, men som det ser ut i dag så tror jag att man måste ha en puckelkostnad här, säger Karin Båtelson.
Hon menar att det finns en hel del lösningar och siffror som ser bra ut på papper, men som i praktiken inte fungerar, och arbetsgruppen vill därför få upp den diskussionen på bordet tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting, de enskilda landstingen och lokalföreningarna.
Arbetet kommer att ta tid, men det finns också lösningar som skulle kunna förbättra situationen även kortsiktigt, menar Karin Båtelson.
– Det man måste göra direkt är att stoppa den personalflykt som finns och försöka få tillbaka den personal som försvunnit – det kan man göra i morgon genom att titta över arbetstider, löner och möjlighet till kompetensutveckling. Alltså större mandat för cheferna. Det kan bli en puckelkostnad, men man måste också se helheten, minskade behov av bemanningspersonal och färre fel så att man tjänar igen det i slutändan. Sen måste vi samarbeta bättre kring de kroniska patienterna, och där finns det en mängd goda exempel på samarbeten mellan landsting och kommuner.
Det påverkar också de läkare som är under utbildning och Karin Båtelson menar att man bytt perspektiv.
– Tidigare hade man fokus på att patienten ska bli bra, nu är fokus på att patienten ska skrivas ut. I stället för att behandla ett medicinskt problem så behandlar man vårdplatsbristen.
Läs även:
