Enligt allehanda.se har läkarna i landstinget tillsammans 152 000 jourkomptimmar. Att landstinget har så många outtagna timmar beror på två saker, enligt Bo-Göran Widman: Ett nytt lönesystem och läkarbrist.
– Vi ska automatiskt få 30 procent av jourkomptimmarna som lön och 70 procent som tid. Men vårt nya lönesystem, som har medfört stora bekymmer i landstinget, betalade under ett helt år inte ut de 30 procenten.
Först i februari i år reglerades detta, enligt honom.
Den andra förklaringen är mer bekymmersam.
– Den visar bara på underbemanningen på alla sjukhus i Västernorrland. De doktorer som finns är tvungna att jobba mycket, säger han.
På hans egen avdelning på kirurgen på Sollefteå sjukhus är sex av nio läkartjänster vakanta.
– Så ser det ut i hela Norrland. I Sundsvall är infektionsavdelningen i kris, i Örnsköldsvik saknas fyra av fem ögonläkare, likadant här i Sollefteå.
Vad innebär detta för patientsäkerheten?
– Patientsäkerheten är god, har man haft jour och jobbat natt så är man hemma dagen efter. Patienterna träffar utvilade doktorer. De läkare som har beredskapsjour i hemmet får ofta sova på natten, de kan gå till arbetet utan problem dagen efter.
Finns det någon lösning på läkarbristen?
– Javisst. Landstingen måste fundera över hur de kan bli mer attraktiva så att de lockar doktorer till Norrland. Ett sätt kan vara att se över lönenivån. Ett annat att erbjuda tjänster som kan kombineras med forskning.
Pensionsavgångarna är en annan sak som få landsting har koll på, enligt Widman.
– Det är enkel matematik. Eftersom man vet födelsedatum kan man räkna ut när läkare går i pension. Åtta–tio år innan dess måste man starta ett ST-block för att få fram en bakjourskompetent läkare. Nu när landstingen haft dålig ekonomi har man skjutit på det och börjat med ST-utbildning först när vederbörande gått i pension. Vi efterlyser mer framförhållning.
