De senaste åren har Läkarförbundets resultat legat kring 20 miljoner kronor. Men 2015 blev resultatet nästan 100 miljoner. Enligt Hans Dahlgren, förbundsdirektör för Läkarförbundet, är den främsta förklaringen en rad engångseffekter, däribland att man bytt bokföringsprincip för medlemshanteringen samt en större återbetalning från Skatteverket. Men den största förklaringen är att man upphandlat en ny leverantör för förbundets finansiella placeringar, vilket ledde till ett resultat före skatt på 109 miljoner kronor för förbundets finansrörelse.
– Det finns ju ett bokfört värde och ett marknadsvärde på de tillgångar man har och det som hände då var att marknadsvärdet realiserades, säger Hans Dahlgren.
Även om man bortser från dessa tillfälliga effekter är Läkarförbundets ekonomi mycket god, enligt Hans Dahlgren, inte minst tack vare den positiva medlemsutvecklingen.
– Läkarförbundets utmaning är att omvandla medlemsmedlen till verksamhet i större utsträckning. Vi ska inte ha överskott i den fackliga verksamheten, utan de pengarna ska användas.
När det gäller förbundets dotterbolag gick Läkartidningen med ett överskott på 6,4 miljoner kronor medan Lipus, som kvalitetsgranskar ST-utbildningar, gjorde ett underskott på 1,9 miljoner kronor. För Lipus, som fortfarande befinner sig i en uppstartsfas, blev underskottet lägre än budgeterat, och Hans Dahlgren räknar med att Lipus klarar målet att uppnå nollresultat nästa år, för att därefter generera ett överskott.
– Lipus ligger före prognosen i affärsplanen och är fulltecknat på de utvärderingar de ska göra. Efterfrågan är enorm från landstingen, och den stora utmaningen kommer att vara att möta den efterfrågan.
Förbundsstyrelsen föreslår inför fullmäktigemötet i maj att medlemsavgifterna i Läkarförbundet ska vara oförändrade 2017.
