Det är några av resultaten från en ny rapport som bygger på en enkätundersökning gjord av Sveriges läkarförbund Students enkätundersökning om den prekliniska delen av läkarutbildningen.

77 procent av de som svarat anger att de som helhet är mycket nöjda eller nöjda med undervisningen, vilket är 4 procent färre än vid den förra undersökningen från 2013. Andelen mycket nöjda eller nöjda har gått ner vid alla lärosäten utom Linköping och Lund. I Linköping är flest studenter, 90 procent, nöjda eller mycket nöjda med undervisningen hittills.

Mest har nöjdheten minskat i Uppsala, från 91 till 72 procent nöjda eller mycket nöjda studenter.

Totalt sett är andelen som svarat lika nöjda med de praktiska som med de teoretiska delarna av utbildningen, 71 respektive 73 procent.  Studenterna i Uppsala sticker ut, där är fler nöjda med den praktiska delen, 77 procent, än med den teoretiska, 66 procent. 

I Örebro har alla studenter fått utföra praktiska moment i undervisningen på patienter. Lägst är andelen i Linköping där 80 procent har fått praktisera på patienter.

Av de olika undervisningsmomenten får undervisning i mindre grupp högst betyg, 76 procent av studenterna erna är mycket nöjda eller nöjda. Lägst betyg får undervisning i ledarskap, där bara var fjärde studerande är nöjd eller mycket nöjd. Mest missnöjda med denna del är de som studerar i Linköping, med bara 14 procent nöjda eller mycket nöjda. I Umeå uppskattas ledarskapsutbildningen mer, där är 62 procent nöjda eller mycket nöjda.

Även undervisningen i medicinsk juridik får lågt snittbetyg, hälften av alla studenter ger betyg ett eller två på en femgradig skala.

Undervisningen i medicinsk etik gillas mest av studenter i Örebro, Umeå, Linköping och Göteborg, där flest studenter ger betyget fyra eller fem, medan Lund och Stockholm har en hög andel som anger de två lägsta betygen.

En tredjedel av alla dem som svarat säger att de har haft undervisning kring genusteori och genusperspektiv. Flest positiva svar kommer från Umeå och Göteborg, 70 respektive 50 procent, medan bara 15 procent av studenterna i Stockholm, 20 procent av studenterna i Lund och cirka 22 procent av dem i Linköping uppger att de haft det.

Nästan hälften av de tillfrågade skulle kunna tänka sig att forska. Högst är andelen på de studieorter, Stockholm och Göteborg, där de uppmuntrats till eller beretts tillfälle att ägna sig åt forskning under sin utbildning.

42 kvinnor och 3 män svarar ja på frågan om de under studietiden upplevt sig negativt särbehandlade på grund av kön. Det är ungefär 23 procent av alla kvinnor, vilket är oförändrat jämfört med tidigare.

21 personer, cirka 6 procent, har upplevt negativ särbehandling på grund av andra orsaker, till exempel sexuell läggning eller funktionshinder.

Nästan 60 procent av alla svarande uppger att de studerar mer än 40 timmar i veckan. Flest timmar lägger studenterna i Umeå ner. Där studerar 32 procent mer än 50 timmar i veckan. I Örebro däremot, där studenterna är schemalagda färre timmar, uppger 29 procent att de studerar mindre än 30 timmar i veckan.

När det gäller upplevd stressnivå sticker Umeå ut. Där anger 36 procent av studenterna sin stressnivå till fyra eller fem på en femgradig skala. På övriga studieorter ligger den siffran runt 11 procent.

Vad gäller studieorten svarar 92 procent att de studerar på den ort där de helst vill vara. Men i Örebro och Umeå anger ungefär var fjärde student att hen hellre vill studera på en annan universitetsort.

18 procent av alla som svarat har bytt, försökt byta eller övervägt att byta studieort, de flesta av personliga skäl.

Om undersökningen

339 studerande på läkarlinjens termin sex vid landets universitet svarade på Sveriges läkarförbund Students enkätundersökning om den prekliniska delen av läkarutbildningen. Den gjordes hösten och vintern 2015. Liknande undersökningar utfördes 2009, 2012 och 2013.

Enkäten skickades till studerande vid universiteten i Örebro, Linköping, Uppsala, Lund, Stockholm, Umeå och Göteborg. Hälften av dem som fick enkäten svarade på den.

Läs hela rapporten här.