En tredjedel av akutläkarna har symptom på arbetsrelaterad anspänning, utmattning och trötthet. Symtomen är vanligare bland kvinnliga läkare och har ett starkt samband med organiseringen av arbetet. Även ledarskapet är en viktig faktor för läkarnas arbetsmiljö och hälsa. Slutsatserna kommer från rapporten »Den nya akutläkaren – arbetsvillkor, hälsa och vilja att stanna på akutmottagningar« och grundar sig främst på en webb-baserad enkätstudie där 147 läkare, som i huvudsak har sin anställning på akutmottagningar, från 15 olika sjukhus deltagit. Syftet var att få underlag för förbättringsarbete i arbetsmiljön och därmed öka möjligheterna för de läkare som väljer att utbilda sig inom den nya specialiteten akutsjukvårdsläkare att stanna kvar.

Studien visar på stor variation mellan sjukhusen i hur arbetet är organiserat, arbetsmiljön för läkare och i vilken mån läkare vill stanna kvar på mottagningen.

Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering och legitimerad psykolog vid Linköpings universitet, var den som ledde studien och hon menar att ledarskap och organisation är nyckelfaktorer i akutläkarnas arbetsvillkor.

– Det ska finnas en tydlighet i hur man organiserar arbetet, där frågan om delaktighet från läkarnas sida också finns med. Det är betydelsefullt för hälsa och engagemang att man är delaktig och blir lyssnad på. Vi fann också ett tydligt samband mellan vilja att stanna kvar och hur ledarskapet fungerade, säger Kerstin Ekberg.

I studien framkommer också att nya organisations- och flödesmodeller, som bygger på teamarbete, kan skapa meningsmotsättningar mellan akutmottagningens yrkesgrupper.

– Vi såg att läkare och de andra professionerna inte utbildas i effektivt teamarbete, som är själva motorn i arbetet. Det är inte så lätt att bara börja jobba i team om man inte har diskuterat hur det ska gå till och vad som är viktigt. Därför krävs det nya tag inom utbildning och kompetensutveckling, säger Kerstin Ekberg.

Nästan hälften av läkarna i studien uppger att de ofta eller ganska ofta arbetar under oacceptabel tidspress och 57 procent svarar att de mycket ofta eller ganska ofta hoppar över raster/lunch för att hinna med de arbetsuppgifter som ska göras. 48 procent uppger att de ganska eller mycket sällan har möjlighet att bortprioritera arbetsuppgifter om tiden inte räcker till. Mer än hälften uppger dock att de ganska eller mycket sällan sänker kvalitetskraven på arbetet för att hinna med arbetsuppgifterna.

– Man imponeras av att akutläkare, som har en krävande arbetsmiljö, ändå är fortsatt engagerade. Det de framförallt tänker på är patienterna, oberoende av hur tufft de har det. Vi tror att det är en särskild sorts doktorer som söker sig till akutsjukvården, de som gillar de här utmaningarna, säger Kerstin Ekberg.

Dubbeldokumentation, att jaga vårdplatser och administrativa uppgifter av olika slag är exempel på arbetsuppgifter som läkarna uppgav som onödiga eller oskäliga. Med onödiga arbetsuppgifter menas sådana som inte skulle behövas göras om arbetet organiserades annorlunda och med oskäliga menas sådana arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av en annan yrkeskategori. Enligt studien fördubblas risken för arbetsrelaterad anspänning och utmattning bland akutläkarna av den typen av arbetsuppgifter.

– Läkarnas situation är också väldigt beroende av tillgång på de andra professionerna, har man bara oerfarna sköterskor så blir det svårare för läkarna och vice versa. Så personalomsättningen både bland läkarna och övriga personalkategorier är också betydelsefull, säger Kerstin Ekberg.

Läs tidigare artiklar:

Nationellt projekt undersöker läkares arbetsmiljö

Hon banade väg för akutläkarna

Piteå vågade satsa på akutläkare

Nu vill »alla« sjukhus ha akutläkare

Rapporten »Den nya akutläkaren – arbetsvillkor, hälsa och vilja att stanna på akutmottagningar«

Undersökningen påbörjades 2012 med syftet att få en bild av vilken roll organisation, ledarskap och arbetsvillkor spelar för akutläkares hälsa och vilja att stanna kvar på akutmottagningar.

Av de 147 läkare som deltagit i webbenkäten är majoriteten ST-läkare inom akutsjukvård. Ytterligare 14 läkare har deltagit genom intervjuer.

De sjukhus vid vilka läkarna i studien arbetat är Akademiska sjukhuset i Uppsala, Hallands sjukhus Varberg, Helsingborgs lasarett, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand, Mälarsjukhuset Eskilstuna, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus i Lund, Skånes universitetssjukhus i Malmö, Södersjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, Universitetssjukhuset i Linköping, Universitetssjukhuset Örebro och Vrinnevisjukhuset i Norrköping.