Datajournalsystemet Cosmic finns på en rad arbetsplatser runt om i landet och kan se olika ut, beroende på vilka val det enskilda landstinget gjort. I Landstinget i Kalmar län har systemet dock sådana brister att det inte är patientsäkert, enligt Jean E Stevenson Ågrens avhandling »Dokumentation av vitalparametrar i datajournaler – En risk för patientsäkerheten?«.

I studien ingick dels en kvantitativ del där sammanlagt har 228 sjukhusjournaler, för patienter som drabbats av hjärtstopp i Landstinget i Kalmar län, granskats. Jean E Stevenson Ågren reagerade på att det var glest mellan, eller helt saknades, vitalparametrar i datajournalerna.

– Information om vitalparametrar var oöverskådlig, trots att den är viktig om man ska följa en patients tillstånd, säger hon.

En anledning tror Jean E Stevenson Ågren kan vara att systemet är svårnavigerat och krångligt. Den bilden framkom även i studiens kvalitativa del, där elva sjuksköterskor samt tre läkare intervjuats och ännu fler observerats i den dagliga verksamheten. Personalen berättade att vitalparametrarna kunde föras in på tre olika ställen i systemet och att de ibland skapade egna system för att få en bättre överblick. En del skrev till exempel vitalparametrarna på papperslistor, innan informationen fördes in i datasystemet, eftersom det var mindre tidskrävande. En av de som intervjuades visade också att det tog 17 klick för att föra in ett blodtryck i datajournalen.

– Särskilt läkarna berättade att det var många klick för att få ut information om vitalparametrar i datajournalen och att det därför var lättare att fråga en sjuksköterska. När sjuksköterskor hade en patient som behövde mer övervakning använde de papperslistor som låg bredvid sängen, säger Jean E Stevenson Ågren. 

Hon har gjort sin forskning vid E-hälsoinstitutet på Linnéuniversitetet i Kalmar och avhandlingen är ett samarbete med universitetet i Sheffield. Hon är också lärare i engelska, bland annat medicinsk engelska på institutionen för språk på Linnéuniversitetet.

Problemen med journalsystemen är dock inget nytt område för henne, redan 2007 var det ämnet för hennes examensarbete.

– I fokusgrupperna i mitt examensarbete berättade vårdpersonalen att de påpekat hur dåligt systemet är. Men de verkade inte ha någon röst, trots att det är de som jobbar med patienterna. Jag tänkte att mitt arbete kanske kunde göra så att de fick en röst, till exempel om de hade något som var evidensbaserat.

Eftersom Cosmic kan se olika ut är hon medveten om att systemet kan fungera bättre på andra ställen.

– Det är alltid en fråga om man kan generalisera ett forskningsresultat. Jag kan bara bedöma utifrån min forskning, men i mitt arbete som lärare har jag mött mycket vårdpersonal som berättar om att det finns problem runt om i landet med olika system. Vissa verkar ganska nöjda, men jag skulle säga att de flesta inte är så nöjda.

Johanna Hultcrantz, produktchef på företaget Cambio som bland annat utvecklar Cosmic, menar att man från företagets sida inte känner igen en del av uppgifterna i avhandlingen. Bland annat att det tar 17 klick att föra in ett blodtryck.

– Jag har själv testat och det tar två klick att föra in ett blodtryck i de system vi har i dag. Men egentligen är det inte antalet klick man ska fokusera på, utan det handlar ju om hur användarna upplever det. Och är det en användare som upplever det som irriterande eller långsamt eller inte stödjande, så tycker vi givetvis inte att det är bra, säger hon.

Enligt Johanna Hultcrantz har systemen förbättrats sedan studien gjordes och hon menar att man från Cambios sida ser användarrepresentationen som en viktig del i utvecklingen.

– Vi ska känna våra användare och vi ska veta vilken kontext de agerar i och hur det är för dem i det verkliga vardagliga arbetet.