Hyrläkare kan stoppas i psykiatrin

Hyrläkare gör ett viktigt arbete, när det inte finns tillräckligt med "vanliga" läkare. Om hyrläkarna försvinner kan inte lika många patienter tas om hand. Landstinget måste dra ned på verksamheten. Huvudskyddsombudet i Skåne bör yrka på en riskbedömning avseende arbetsmiljöeffekterna med åtgärdsplan innan beslutet. Kan vi inte få ett stopp av andra som hyrs inte t.ex. hyringenjörerna, hyrrevisorerna och hyrkonsulterna? Varför diskuteras aldrig kostnaden för den hyrpersonalen?

Det framgår inte om region skåne tänker spendera sina 45 miljoner som nu då blir tillgängliga på att förbättra villkoren för befintlig personal. Det förefaller naturligt men samtidigt osannolikt.

Äntligen en människa som ställer den relevanta frågan : vem skall göra det arbete som inhyrda läkare gör idag? Och - om det arbete inte blir utfört, hur bedöms riskerna för patienterna?

Om en verksamhet har 10 heltidstjänster som alla är betingade av en årslön på 500 000 SEK så kostar varje tjänst arbetstgivaren 1 miljon SEK (arbetsgivaravgifter, semesterersättning, tjänstepension) och om man då har 3 icke tillsatta tjänster pga att man inte LYCKAS rekrytera en FAST ANSTÄLLD utan måste ANLITA KONSULTER för att klara versamheten så innebär det att man får "merkostnader för hyrläkare på 3 miljoner" när man egentligen redan har utrymme i budgeten för detta (ordinare full bemanning) och då uttrycks det som en MERKOSTNAD när det INTE ÄR DET. Jag vänder mig mot detta irrationella sätt att se på var skattemedel tar vägen. Utöver detta är det så att inhyrda konsulter genererar mer sjukvård per skattekrona för skattebetalarna än vad fast anlitade kollegor gör pga deras kontinuerliga sidouppdrag, där man inte har en heltidstjänst, där man arbetar deltid och inte har patientmottagning en eller flera dagar i veckan och inte tar jourer och så vidare. I Norge hade man förstånd att låta högutbildade autonoma kliniker själva starta och ansvara för egen verksamhet och ersätta dem linjärt för utförda arbetsuppgifter i primärvården. Läkare har studerat i decennier av sitt liv för att få fatta (bra) och egna beslut och är mycket, mycket bättre på att fördela medicinska resurser på sakliga grunder för sina patienters räkning än irraitonella nyckeltal om tillgänglighet för snuviga 28-åringar som har läst om spheonidal sinuit på Google. Ge professionen autonomi i både yrke och i verksamhet. Politiker kan inte och ska inte bedriva medicinsk verksamhet. De ska i samråd med professionen och sakkunniga fördela skattemedel utifrån de medicinska behov som föreligger i populationen och dessa skall defineras av professionen, inte av politiker. Sjukvård är inte politik. Så länge det är det blir det inte sjukvård. Professionen bör uppmuntra journalistkåren att göra jämförande analyser av driftsformer i skandinavien av sjukvården. Norge och Finland har inga Landsting. Där driver professionen sjukvården. Det går uppenbarligen mycket bättre än i Sverige. Låt den enskilda klinikern ha eget avtal med Landstinget och bedriva allmänmedicin på sakliga grunder och ersättning som medger att man kan och tar det medicinska ansvaret över tid för 1500-2000 patienter så är hyrläkarproblemet i primärvården löst inom 3 år. Alla tjänar på det, utom vänstervridna politiker som vill bestämma över alla andra och ta betalt för det.

Det har blivit ett stort problem inom vården, och speciellt inom primärvården, att kollegor väljer att arbeta via bemanningsföretag istället för att ta fasta anställningar. På de arbetsplatser som har många hyrläkare blir det mer eller mindre omöjligt att arbeta för bra anställningsförhållanden och läkargruppen blir splittrad och utan kraft och inflytande. Jag vill använda ett så starkt ord som att det är osolidariskt att göra på det sättet. Naturligtvis är vi i primärvården i starkt behov av ett nationellt familjeläkarsystem typ Fastlegesystemet i Norge. Innan vi får ett sådant måste vi hålla ihop och sluta att "rösta med fötterna"! Det gamla stafettläkeriet är en lite annan sak där handlar det om att "kapa toppar" i vården och att vi på ett sätt ställer upp för varandra när det krisar. Hyrläkerisystemet däremot är kontraproduktivt och splittrar bara läkarkåren. Läkarförbundet måste göra något åt detta och vi kan inte bara gnälla på landstingen.