– I toppen finns många sjukhus som har ett bra och välstrukturerat arbete, säger Emma Spak, ordförande i Sylf.

Arvika har gjort ett jättekliv på två år, från 2014 års placering i botten på plats 68, till plats 31 förra året och i årets rankning till andra plats. 

I botten av rankningen finns Nyköping med sina 3,53 poäng, med Enköping och Helsingborg på platserna strax ovanför. 

Vilka tio som ligger i botten respektive toppen är rätt stabilt: tre av tio är nykomlingar i respektive ända, med Alingsås, som rasat från 27:e till 64:e plats som den ort med placering i botten som sjunkit mest jämfört med 2015. 

Ett annat stort ras står Akademiska sjukhuset i Uppsala för. Sjukhuset har, efter att i några år ha legat bland de 20 bästa, halkat ned från plats 13 till 51.

AT-läkarna har fått betygsätta varje placering utifrån fyra delar – introduktion, handledning, formell medicinsk utbildning och kollegialt stöd – och dessutom ge ett sammanvägt betyg på varje placering. 

Det som räddar poängen för många avdelningar är det kollegiala stödet. Fyra av de sju sexorna i rankningen rör detta. De övriga sexorna hamnar på psykiatriplaceringen på Oskarshamns sjukhus. Där är det bara avsnittet formell medicinsk utbildning som får ett lägre betyg, 5,8.

– Allmänmedicin sticker ut på det sättet att den lägsta nivån i allmänmedicin är högre än den i alla de andra placeringarna. Dock har Arvika, som är tvåa i rankningen som helhet, fruktansvärt låga betyg i allmänmedicinplaceringen. Där faller det kollegiala stödet, det som vi ofta ser som en räddande faktor, säger Emma Spak. 

– Vi vet att de har gjort ett jättearbete, med en studierektor som varit mycket engagerad. Men avseende den placeringen har de ett arbete kvar att göra i Arvika. 

Är 3,5 ett dåligt betyg?

– Vi brukar inte titta så mycket på absolutbetygen som på relationen mellan de olika betygen, hur väl man klarar av att bibehålla höga betyg och hur man klarar av att komma uppåt i rankningen. Det vi vill att de ska göra är att ta sig uppåt. Vi vill att verksamheterna själva går in och gör en djupare analys av poänginnehållet och vad som är problemet. Men det är klart att vi vill att de ska ha en högre ambitionsnivå än att ligga på 3,5 på sexgradig skala, säger Emma Spak.

Läs även: Många AT-läkare saknar personlig handledning

Sylfs ordförande Emma Spak kommenterar AT-rankningen:

– Ett litet steg i rätt riktning är att snittväntetiden inte fortsätter att öka utan är tillbaka på 2013 års nivå, även om den fortfarande är alltför lång. 

– AT-placeringar är fortfarande i snitt 21 månader fastän kravet är 18 månader. Det ser vi som ett problem, att man inte reformerar för att möjliggöra en snabbare genomströmning. Just nu ser vi att väntetiderna blir kortare i flera av de stora regionerna som Stockholm och Skåne, medan de ökar i flera av de mindre landstingen.

– Det finns några riktigt, riktigt bra exempel, som sjukhusen som klättrar eller håller sig kvar i toppen på ett bra sätt som Arvika. 

– Vi är glada att det finns ett starkt kollegialt stöd som hjälper upp bristerna i det formella. Men det är synd att det är tack vare enskilda personer som har ett stort engagemang i sina kolleger som vissa AT-orter klarar sig. Det är ett problem att man inte klarar av att få den formella strukturen på plats på ett bra sätt. 

– Det är fortsatt för få som får lov att diskutera sin lön innan de börjar jobba, drygt hälften. Det är ett problem att lönesättningsmodellen inte funkar. Det är en sak som vi, lite nedslagna, fortsätter att notera.

– Det är fortsatt så att många AT-läkare går jour ensamma utan rimlig uppbackning. Vi ser detta som ett problem. Vi anser att sjukhusen inte bara behöver se över det formella utan även kulturen kring stödet under jourtid.

»Lång AT-tid klarar vårdproduktionen«

AT-tjänstgöringen ska omfatta minst 18 månader, men de flesta som svarat på enkäten har 21 månaders AT-tjänst. Sylf ser positivt på att AT:n kan förlängas om det innebär möjlighet till avlönad forskningstid, ledarskapsutveckling och pedagogisk meritering, men är mycket kritiska till att AT förlängs för att använda AT-läkarna för att täcka upp vakanser. »Att landstingen fortfarande i så liten utsträckning tillhandahåller 18 månaders AT kan rimligen bara förklaras av att AT-läkarna i så stor utsträckning behövs för att klara vårdproduktionen att sjukvårdshuvudmännen inte är beredda att minska den tid AT-läkarna är som mest produktiv – i slutet av sjukhusplaceringarna«, skriver Sylf i rapporten. 

AT-rankningen

  • 1 366 personer i AT-tjänst eller som erhållit läkarlegitimation efter 30 november 2015 svarade på enkäten. Svarsfrekvensen var 57 procent, vilket är lägre än föregående år då den var 71 procent.
  • Placeringar med mindre än fem svarande ingår inte i rankningen. De finns dock med i resultatredovisningen för AT-läkargruppen som helhet.
  • Enkäten, som var webbaserad, gick ut till medlemmar i Läkarförbundet försommaren 2016. Genom sociala medier och fackligt aktiva på arbetsplatserna nåddes även 104 personer som inte var medlemmar.

 

Kortast väntetid i Mora

Utanför storstäderna är väntetiderna till AT-platser korta. Till Mora lasarett, som placerar sig som sjua bland de tio bästa AT-orterna, är vänte­tiden kortast, 3,2 månader. Genomsnittsväntetiden är 9,1 månader.

Längst får den som vill göra AT i Södertälje vänta: 21,5 månader. Söder­tälje placerar sig för övrigt på plats 45 i rankningen av 69 utbildnings­orter, varav 67 har haft fler än fem svarande och är med i uppställningen.